You are here
Home > Sverige > Skandinaviska som ett gemensamt språk

Skandinaviska som ett gemensamt språk

Språk är i sig själv ett kommunikationsverktyg för att kunna förmedla tankar till ord. För att kunna kommunicera måste vi välja ett gemensamt kommunikationsverktyg. Vad gäller för folk i Sverige har man valt svenskan som standardspråk. Jag som kommer från Danmark har alltid betraktat svenska, danska och norska språket som ett och samma språk. P.g.a. mitt danska bakgrund och nu gift med en svenska och är bosatt i Sverige är det intressant att undersöka den historiska utvecklingen av de nordiska språken. I denna avseende danska, svenska och norska språkens historiska utveckling och skillnader emellan. Varför svenskar har svårt att förstå danska i förhållande till norska när norska språket är närmare danska på skriftspråk?

 Syfte

Med denna utredande text vill jag undersöka skandinaviska språkens historiska utveckling och framtidsutsikt för ett gemensamt språk och ökat samarbete mellan länderna.

Frågeställningar:

Varför har vi inte en gemensam riksskandinaviska som ett officiellt språk?

Hur ser framtiden ut/vilka synpunkter finns gällande ett gemensamt språk?

Hur bra förstår vi varandra?

 Metod:

Fakta och underlag till utredande text inhämtas via litteratursökning av böcker, tidskrifter och statliga institutioners hemsidor.

Resultat

Varför har vi inte en gemensam riksskandinaviska som ett officiellt språk? 

Utifrån stamträdsmodellen är danska och svenska klassificerat som ett indoeuropeiskt, Germanskt, Nordgermanskt och som sista gren Östnordiskt språk.  Urnordiska anses vara ett gemensamt nordiskt språk som talades i hela Skandinavien fram till ca år 500. Mellan år 500 och 1000 skedde stora förändringar i språket där språket i Skandinavien skiljde sig från urnordiskan så mycket att det skulle vara omöjligt att förstå varandra.

Danskan och svenskans utveckling började skilja sig från varandra ca år 1200 till 1600 . Men speciellt danskans utveckling skiljde från dem andra Skandinaviska dialekterna p.g.a. Danmarks geografiska förhållande som gör att dem gränsar till fastlandet Europa. Att Danmark gränsade till fastlandet gjorde att danskan blev mycket påverkat av tyskan p.g.a. handel och vad som kristendomen har fört med sig med latinska alfabetet, latinska och grekiska lånord. Under denna tid utvecklas danska annorlunda i förhållande till resten av de nordiska språken. Utvecklingen var ändring av bl.a. mjuka konsonanterna från p, t och k till b, d och g efter vokal. Exempel på detta är danska bage, köd, købe mot svenska baka, kött och köpa. Utvecklingen av detta når dialekterna i Syd- och Västsverige men inte nordliga eller Stockholms område där senare kommer att bli standardspråket för Sverige1.

Kalmarunionen som är en skandinavisk sammanslutning där skandinaviska kungarikena slöt en sort union i år 1389 var med att förena ett gemensamt skandinaviskt kungadöme. Kungen skulle värna om Unionens intressen både ekonomiskt och militärt. Under denna tid fanns ingen klar gräns på vad som var svenskt, danskt eller norskt. Skillnaden började först efter att unionen bröt 1523 då svenskarna inte längre ville lyda den danska kungen2. Efter upplösningen av Kalmarunionen blev språket en viktig markör för vad som var svenskt och danskt. Man började först efter denna tid att tala svenska och danska. Man började undervisa, skriva och översätta vetenskapliga texter på svenska och danska. Svensk och dansk purism började ta fart där man gjorde ett medvetande distansering från danskan och vice versa3.

Medan Sverige upplöste Unionen, fortsatte Danmark och Norge med ett säravtal där den gemensamma unionen skulle vara ”till evig tid”. Evigt blev det inte men det varade till år 1814. Danskans påverkan på norska skriftspråket, bokmål, var så omfattande att det fortfarande är nästan identiskt med danska skriftspråket. Norge har reformerat skriftspråket efter 1885 till kallad nynorsk där man har haft behov av att återupprätta det norska skriftspråket. Därför finns det i Norge två officiella skriftspråk, bokmål och nynorsk4.

Hur ser framtiden ut/vilka synpunkter finns gällande ett gemensamt språk?

Hur ser nu framtiden ut för oss skandinaver båda politiskt, sociologiskt och ekonomiskt? På dessa frågeställningar skriver Gunnar Wetterberg, samhällsdebattören, samhällspolitisk chef på Saco och historiker ”De fem nordiska länderna bör gå ihop i en ny union” ( DN.Debatt publicerad 2009-10-27 00:50 ) att vi måste jobba för en ny Kalmarunion där vi kan ha närmare samarbete och få större inflytande med ca 25 miljoner människor. Med en skandinaviskunion kan vi ha tionde största ekonomin i världen och kulturen kommer att få en större bas än nu. Vi kommer att få mer inflytande både i EU och i världsscenen.  Målet måste vara att utjämna språkliga, politiska och kulturella barriärer och jobba medvetet för en tätare skandinaviskunion. Vidare säger han att språken både är den viktigaste fortsättning men också ett problem att hantera. Lösningen kan vara att elever läser andra nordiska språk vid sidan av sitt modersmål5.

Hur bra förstår vi varandra?

Den språkliga barriären är en viktig faktor om vi ska fortsätta ha en gemensam tillhörighet. Olle Josephson skriver i sin artikel ” Norrmän är bäst på skandinaviska språk ” (SvD 2003-12-07) att danskarna inte kan skilja mellan norska och svenska språket, samt att danskarna och svenskarna inte är lika bra på att förstå varandra i förhållande till norrmän som är mycket bättre på att förstå båda. På detta kommer Arne Torp med förklaringen i sin artikel ” Norska är danska med svenskt uttal ” (Språk tidningen juni 2009) att p.g.a. norska skriftspråk och ordförråd är nästan identiskt med danska och samtidigt liknar norskans uttal svenskan gör att svenskarna lättare förstår norrmän6.

Enligt forskningsrapport ”Håller språket ihop Norden” från 2005-09-27 skriver Lars-Olof Delsing & Katarina Lundin Åkesson från Lunds universitet att allt fler ungdomar i norden har svårare och svårare att förstå varandra. Nordiska länderna har påbörjat ett samarbete för att bevara de gemensamma skandinaviska språken. Nordens undervisningsministrar antog en deklaration om nordisk språkpolitik år 2006 om att nordens språk ska vara samhällsbärande vilket betyder att de ska användas i officiella syften såsom i undervisning, lagstiftning och för att stärka språkförståelsen. Historiska aspekter har gjort att språken har distanserat mer och mer från varandra och den fortsatta påverkan av främmande språk och de politiska gränserna gör att vi skandinaver kommer mer och mer ifrån varandra.

Diskussion

Utifrån historiskt perspektiv tycker jag att anledningen till att vi inte har fått ett gemensamt språk och en union kan bero på många olika faktorer. Men de viktigaste faktorerna är ekonomisk och politisk hegemoni där adeln i alla tre huvudstäderna inte ville dela makten. Naturligtvis spelar den geografiska storleken också en roll där integration av skandinaviska folket blir svår. Tysklands språklig och kulturella påverkan av Danmark och Norges och Sveriges strävan att distansera sig till det gemensamma språkliga arvet har gjort att vårt skandinaviska språk har splittrats. Ett bra exempel på den språkliga integration är namnet Øresundsbron där danska ø och svenska bron sätts ihop. Ett mer integrerat arbetsmarknad som Nordea, SAS, COOP och Arla är bra exempel på hur samarbetet kan gynna alla skandinaver. Om vi i framtiden ska ha en mer integrerat Skandinavien där språket, historien, vår välfärdsmodell och demokrati ska vara vår gemensamma framtid,  måste regeringen i alla tre länder vidta helhjärtade åtgärder för att hålla ihop språken och samhörigheten i Skandinavien 7.

 

Källförteckning

1: Nordiska ministerrådet (2004:8) Nordens språk med rötter och fötter

2:http://www.nordeniskolen.org/7-10-klasse/sprog/sproghistorie/sproghistorisk-tidslinje/

3:http://www.sprakrad.no/Toppmeny/Publikasjoner/Spraaknytt/Arkivet/Spraaknytt_2002/Spraaknytt_2002_2/Nordisk_purisme/

4:http://www.samfunnskunnskap.no/?page_id=815&lang=no

5:http://www.dn.se/debatt/de-fem-nordiska-landerna-bor-ga-ihop-i-en-ny-union/

6:http://www.svd.se/kultur/sprakspalt/norrman-ar-bast-pa-skandinaviska-sprak_125076.svd

7:http://www.norden.org/da/publikationer/publikationer/2005-573

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Top