You are here
Home > Objektiv grund > AVSLÖJA SLÖJAN – En kvalitativ studie av tre kvinnor med slöja

AVSLÖJA SLÖJAN – En kvalitativ studie av tre kvinnor med slöja

Sammanfattning

Eftersom det finns ett stort fokus på slöjan i det offentliga rummet har vi i vår studie valt att fokusera på muslimska kvinnor som har valt att bära slöja i det svenska samhället, och vi har haft intentionen att undersöka de bakomliggande orsakerna till deras val.

Syftet med denna studie är att belysa hur muslimska kvinnor som bär slöja argumenterar för och upplever sitt val och därmed kunna ge oss en djupare förståelse.

Vår uppsats är baserad på en kvalitativ metod där vi valt att göra semistrukturerade intervjuer med tre muslimska kvinnor, alla över 18 år, som bär slöja.

På grund av tidsbegränsning baserades vårt urval på tillgänglighet, vi letade efter respondenter i högskolemiljö för att säkerställa en god språkförståelse och analytisk förmåga och denna avgränsning gjorde att vi inte lade fokus på någon annan faktor i vårt urval.

I vår teori har vi utgått från olika vetenskapliga texter som behandlar ämnet, bland annat kurslitteratur inom religionsvetenskap och genusvetenskap samt tidigare studier som behandlat liknande områden.

Storleken på vårt urval har begränsats på grund av uppsatsens storlek, för att säkerställa ett bredare urval med hänsyn till etnicitet, samhällsklass och kulturell bakgrund hade vi behövt göra en mer omfattande studie med fler respondenter.

I vår analys har vi utifrån intervjusvar från den uppställda intervjumallen och vald litteratur försökt att uttyda gemensamma attityder och jämfört svaren med de svar som finns i tidigare studier. Därefter har vi i våra resultat besvarat de frågeställningar som inledningsvis i studien ställts upp.

Avslutningsvis har vi diskuterat vår metod och vårt urval, våra resultat och vår analys för att säkerställa arbetets vetenskapliga kvalitet.

 

Nyckelord: Slöja, jämställdhet, genus, kön, patriarkala strukturer, religion, islam

Innehållsförteckning

1.0 Inledning. 1

1.1 Syfte och frågeställningar. 1

1.2 Avgränsningar. 1

2.0 Metod & Material 3

2.1 Urval 3

2.2 Reliabilitet & validitet. 4

2.3 Etik. 4

3.0 Teori 5

3.1 Definition av slöja. 5

3.2 Genus och Religion. 6

3.3 En kvalitativ studie av olika kvinnor som har konverterat till islam.. 9

4.0 Resultat. 11

5.0 Analys. 14

6.0 Diskussion. 20

7:0 Källförteckning. 22

 

 

1.0 Inledning

Under den senaste tiden har det pågått en stor diskussion kring religiösa organisationer, föreningar och även politiker med tydlig religiös profil, i Sverige. Denna diskussion har främst handlat om demokratisynen och jämställdhetsfrågan. Uppmärksamheten som riktats mot Sveriges förenade muslimer har handlat om synen på kvinnor och kvinnors plats i samhället. Denna patriarkala syn som inte är förenlig med jämställdhetslagen visade en tendens av liknande beteenden hos olika personer och representanter för olika organisationer (MUCF 2017).

Vi vill undersöka bakgrunden för detta beteendemönster som kommer fram i olika tendentiösa uttalanden och beteenden. Det är därför intressant att undersöka sambandet mellan den religiösa läran, den patriarkala strukturen och kvinnors klädsel. I detta sammanhang handlar det om slöjan som är ett mycket kontroversiellt diskussionsområde när man pratar om jämställdhet, patriarkala strukturer och kvinnoförtryck. Mera intressant är att många kvinnor som bär olika religiösa plagg beskriver detta som religionsfrihet eller rättighet att bestämma över sin egen kropp.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att belysa hur tre muslimska kvinnor som väljer att bära slöja i Sverige argumenterar för-, och upplever sitt val. Utifrån studiens bakgrund och syfte har vi valt följande frågeställningar:

-Varför väljer kvinnor bosatta i Sverige att bära slöja?

-Hur motiverar de sitt beslut?

-Hur resonerar kvinnorna om jämställdhet?

-Hur upplevs den mediala och politiska tonen?

1.2 Avgränsningar

Vårt syfte med arbetet är att får en bild av hur tre kvinnor från Somalia med slöja resonerar och argumenterar för valet att bära slöja. Det är därför inte möjligt att generalisera resultatet eller förvänta att resultatet bli representativt för alla kvinnor med slöja, men utifrån intervjuerna kan vi förhoppningsvis få en bild av hur en del av gruppen kvinnor som bär slöja tänker, resonerar kring och upplever slöjan.

 

 

 

2.0 Metod & Material

Denna uppsats är baserad på en kvalitativ metod där vi har haft för avsikt att intervjua tre muslimska kvinnor med slöja. Valet av den kvalitativa metoden var mest relevant för att kunna få en förståelse utifrån kvinnornas perspektiv. Oftast formas vår bild av dessa kvinnor av det vi läser eller ser i medierna. Det har därför varit intressant att få ett inifrånperspektiv som kan hjälpa oss att förstå hur dessa tre kvinnor upplever och tolkar sin slöja i kontrast till det vi hör och ser i media (Bryman 2011: s. 340 – 376).

För att åstadkomma detta genomför vi semistrukturerade intervjuer med möjlighet till följdfrågor baserade på en intervjumall vi upprättat utifrån bakgrund och frågeställningar. Eftersom vi hade ett tydligt syfte med intervjun samt att vi var flera som var inblandade har det därför varit en självklarhet att välja en semistrukturerad intervju för att säkerställa ett visst minimum av jämförbarhet. Denna metod var för oss att föredra eftersom vi hade som mål att undersöka enligt syftet samt att belysa hur tre muslimska kvinnor som väljer att bära slöja i Sverige argumenterar för-, och upplever sitt val. Att välja strukturerad intervjumetod hade varit att föredra om vi haft en hypotes och ville ha ett specifikt resonemang om ett visst område eller attityd (Bryman 2011: s. 414 – 416).

Uppsatsens teoretiska material utgörs av vetenskaplig litteratur som diskuterar frågan om genus och religion. Denna teoribas ska möjliggöra en djupare förståelse och hjälpa oss att vinna precision i analysen av intervjumaterialet och därmed ge oss möjligheten att återge en nyanserad bild av våra resultat.

2.1 Urval

Urvalet begränsas till tre muslimska kvinnor över 18 år som bär slöja i vardagen. Graden av religiositet är ovidkommande för studien, likaså andra variabler såsom klass och civilstatus. Fokus kommer att läggas på en koppling till högskolestudier och därmed också en förväntad hög svensk språkförståelse, detta för att säkerställa en djupare förståelse för intervjufrågorna och en förmåga att problematisera och reflektera över det egna valet att bära slöja. Till följd av en begränsad tid avsatt för studien har vi i våra prioriteringar letat tillgängliga respondenter som vi lätt kan komma i kontakt med (Bryman 2011: s. 340 – 376).

 

2.2 Reliabilitet & validitet

Reliabilitet (tillförlitlighet) betyder att undersökningsresultatet kan bli detsamma om man upprepar samma undersökning, det handlar även om graden av slumpmässiga eller tillfälliga faktorer som kan påverka resultatet. Kvalitativa undersökningar har en inneboende svårighet att uppnå reliabilitet då det empiriska materialet har en förmåga att ändra sig eftersom många olika variabler kan påverka undersökningen. Beroende på vad man undersöker kan förhållanden ändra sig och därmed kan det bli svårt att uppnå samma resultat, särskilt när det handlar om människors åsikter, känslor, upplevelser och ageranden som kan ändra sig över tid och plats. Därför är det också svåruppnåeligt för vår uppsats att nå hög reliabilitet. Detta eftersom resultatet är baserat på tre slöjbärande kvinnor som bara representera sig själva och sina åsikter (Bryman 2011: s. 49). För att öka reliabiliteten har vi valt att spela in våra intervjuer för att kunna återge resultatet senare.

Validitet (giltighet) avser om man också använder rätt indikatorer för att mäta det önskade begreppet, dvs. om man verkligen mäter det som man har avsikt att mäta (Bryman 2011: s. 163). Vidare kan det sägas att validiteten kan ifrågasättas om resultaten i en studie inte är sammanhängande (Bryman 2011: s. 50). För att öka validiteten i uppsatsen har vi valt att intervjua personer som kan prata och förstå svenska flytande. Vidare har vi tillsammans med respondenten diskuterat och kommit överens om att deras intervjusvar får citeras och användas i studien.

2.3 Etik

Vad gäller våra intervjuer följer vi vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Detta innebär frivillighet som gör att respondenten när som helst kan avbryta eller annullera sin intervju. Respondenterna kommer att bli behandlade konfidentiellt och forskningsresultaten kommer att används enbart för den aktuella studien (Codex 1990). Våra respondenter kommer inte att presenteras med sina namn eller andra uppgifter som komprometterar deras anonymitet. Respondenten får från början veta vad vår uppsats handlar om; vår avsikt att insamla attityder och reflektioner kring valet att bära slöja. Vi ska därför inte använda oss av ledande frågor utan i stället ha ett öppet samtal som syftar till att besvara våra frågeställningar. Deltagandet bygger på frivillighet och respondenterna erbjöds att ta del av förarbetet till studien innan de tog ställning till en eventuell medverkan. Intervjuerna kommer att genomföras utan tolk (Bryman 2011: s. 129).

3.0 Teori

3.1 Definition av slöja

Slöja är per definition en gemensam beteckning för olika sorters plagg som muslimska kvinnor har på sig av religiösa skäl. De olika plagg som går under benämning slöja är bland annat hijab, abaya, paranja, niqab, jilbab och burka. Beroende på land och kultur finns olika sorters traditioner för val av slöjtyp. Dessa plagg har som syfte att täcka håret eventuellt ansiktet och/eller kroppen. Utifrån tolkning och tradition varierar det hur mycket och vilka delar av kroppen som ska täckas.

Hijab är en sjal som har funktionen att täcka över håret. Ansiktet är synligt och den finns med olika mönster och färger.

Abaya är en kjol som täcker hela kroppen förutom ansiktet och håret

Paranja är som abaya, en kjol men som också täcker huvudet förutom ansiktet.

Chador är ett iranskt plagg som täcker hela kroppen samt håret. Den har ingen öppning för armarna och hålls därför stängd med händerna. Denna blev allmän klädnad efter den iranska revolutionen.

Niqab är ett plagg som har till funktion att täcka ansiktet förutom ögonen. Niqab har två olika utformningar; en som täcker hela ansiktet och den andra täcker allt förutom pannan.

Jiljab är ett löst plagg som täcker båda armar och ben som oftast använd tillsammans med hijab och niqab.

Burka är ett heltäckande plagg som täcker kroppen, huvudet och ansiktet, ett plagg som är vanligast förekommande i Afghanistan (Religion.dk 2009).

 

 

 

3.2 Genus och Religion

Vi ska under rubriken genus och religion beskriva hur litteratur från tidigare forskning som vi använt behandlar kön, genus och religion. Detta ska bidra till en förförståelse för hur den vetenskapliga definitionen och tolkningen är på detta område.

Den litteratur från tidigare forskning vi använt oss av har tydligt sammanhängande och närbesläktade definitioner och analyser av hur kön, genus och religion är sammankopplade samt hur det har utvecklats genom tiden.

En generell tendens som är iögonfallande är hur religionen är strukturerad efter mannens världsföreställning. Denna beskrivs som en patriarkal struktur som har funktionen att bibehålla mannens maktposition.

I boken Kön teologi & etik skriver Maria Jansdotter Samuelson att kvinnorna har varit hänvisade till en patriarkal och androcentrisk (Att man sätter mannen i centrum) social ordning för att kunna tolka sina kroppsliga erfarenheter. Detta har resulterat i att kvinnorna har definierats som annorlunda och underordnade mannen. Denna konstruktion gör att kvinnor inte kan definiera sig själva men i stället anpassa sig i den mall som har konstruerats av mannen. Denna konstruktion som är en produkt av den patriarkala strukturen har i teologiska gestaltningar framställt kvinnan som ödmjuk, moderlig, lydig samt med en disciplinerad sexualitet eller också som liderliga och sexuellt avvikande och normbrytande (Jansdotter et al., 2011: s. 29).

Liknande skrivs i boken Genus och religion av Jeanette Sky. Sky beskriver Islam liksom kristendomen och judendomen som en patriarkalisk religion. Enligt denna föreställs Gud vara av maskulint kön och det är därför främst män som gud vänder sig till genom sina föreskrifter samt lagar. Genom de heliga skrifterna ses en tydlig interaktion mellan den manliga guden och mannen och kvinnorna ses därför oftast som objekt för den manliga guden. Detta förklaras med tidsandan för texternas uppkomst. Eftersom dessa texter anses att vara heliga texter från gud själv anses därför också detta genusperspektiv som guds vilja som representerar den naturliga och heliga ordningen (Sky, J 2009: s. 135 – 136). Dessa utdrag visar en tendens till att religionen är sammankopplad till genus och kön. Eftersom detta beskrivs med en stark sammankoppling till den patriarkala strukturen får man också förståelse för hur detta påverkar rollfördelningen i ett genus- och könsperspektiv.  Vidare skriver Sky att genus och religion är kommunikationen mellan gud och den troende dvs. en dialog mellan gud och mannen. Enligt henne får mannen föreskrifter från självaste gud om hur han ska behandla sin kvinna, ha ansvar och omsorg om kvinnan. Som det framgår i sura 4 vers 34 i koranen är kvinnorna underordnade mannen och klädesplagg kan därför vara en visualisering av denna struktur. Vidare skriver hon ”Mannen står överst och kvinnan är hans objekt”. Detta tydliggörs av hur männen ges ansvaret för kvinnorna genom att ha ansvar och omsorg för dem. (Sky, J 2009: s. 20 – 21).

Skälet till denna syn på kvinnorna beskrivs vidare med kvinnans och mannens begär. Begäret anses att vara en kaos-skapande faktor. Men främst är det kvinnorna som anses att ha ansvaret för att vara den kaos-skapande med sin sexualitet. Därför ska främst kvinnornas sexualitet kontrolleras eftersom okontrollerad kvinnlig sexualitet kan resultera i kaos i den sociala ordningen.  Att det är främst kvinnorna som ska kontrolleras framför mannen beskrivs i vår litteratur med att kvinnorna anses att vara fitna, vilket betyder kaos och oordning. Kvinnan ses som djävulsk och därför behöver mannen skyddas mot kvinnan som kan avleda mannen från dygdens väg. Vidare ska mannen skydda sin kvinna för att bevara kvinnans anständighet och därmed sin egen heder.

Teologer som al-Ghazali beskriver fitna som en starkt karaktäristisk kvinnlig egenskap och särdrag och därför ska hela samhället organiseras efter denna konklusion för att undvika kaos. Att definiera kvinnorna genom sexualiseringen tydliggör samtidig också att den troende faktisk är en man eftersom den definierar kvinnan som mannens objekt/egendom (Sky, J 2009: s. 132 – 133).

Denna syn på kön konstruerar en hierarki som producerar ett ojämlikt förhållande mellan männen och kvinnorna. Det är därför en viktig punkt i denna studie att vi genom att läsa relevant litteratur kan få en bild av skälet till kvinnornas, i studien, resonemang enligt vår frågeställning. En viktig aspekt av denna uppsats är att kvinnors val att bära slöja och dess anknytning till litteraturen.

Jeanette Sky beskriver detta med att beroende på plats och kontext kan kvinnorna se slöjan som en frihetssymbol eftersom denna kan ge friheten till att röra sig utomhus, arbeta eller att utbilda sig. Att kvinnor ska vara beroende av en specifik typ av plagg kan samtidigt också ses som ett förtryck eftersom kvinnorna inte har samma frihet och villkor som mannen eftersom mannen inte lever under liknande restriktioner (Sky 2009, s. 126).

Synen på kön är inte något specifikt för islam. Frisk och Åkerbäck beskriver till exempel både kristendomen och Islam som patriarkalt. Att de har i ett tidigt stadie haft olika kvinnliga viktiga gestalter, bland annat Maria och olika kvinnliga helgon inom kristendom och Hatice och Aisha inom islam som gestalter ändrar inte på det patriarkala. Man ska därför inte glömma bort att dessa religioner har uppkommit under ett patriarkalt system samt att dessa religioner har talat för bevarande av patriarkala det systemet (Frisk & Åkerbäck 2013: s. 68).

Bland annat förklarar Jansdotter de olika centrala aspekterna som gör åtskillnaden mellan vad som är manligt respektive kvinnligt så här: ”Betoning av olikhet i fråga om vad som karakteriseras som manligt respektive kvinnligt och en hierarkisering av kön där det manliga överordnas det kvinnliga (Jansdotter et al., 2011: s. 12). Detta synsätt förklaras genom termerna dikotomi, essentialism och konstruktivism.

Enligt Jansdotter handlar dikotomi om vad som betraktas som kvinnligt och manligt och att dessa två kön förväntas ha olika egenskaper, uppgifter och verksamhetsrum (Jansdotter et al., 2011: s. 13). Dikotomi innebär att könsrollerna manligt och kvinnligt betraktas som motsatspoler till varandra. Här anser man att manligt överordnar den kvinnliga könsrollen, alltså att det finns en hierarkisk ordning (Jansdotter et al., 2011: s. 12 – 13).

Vidare kan man genom den essentialistiska teorin betona genus som fast och oföränderlig. Enligt detta synsätt är vad som är manligt och kvinnligt inte föränderligt samt olika kvinnliga och manliga egenskaper är könsberoende och ska, och bör, inte förändras beroende av kontext. Detta essentialistiskt synsätt betonas genom att båda personerna inser att de manliga och kvinnliga rollerna är mer konforma eftersom de är så av naturen och att ändra detta gör båda personerna olyckliga (Jansdotter et al., 2011: s. 14).

Medan det essentialistiska synsättet betonar könsrollerna som det naturliga och något som inte bör förändras har konstruktivismen en annan synvinkel på detta. Enligt denna teori är allting konstruerat eller konstrueras i förhållande till varandra. Vidare poängteras att vad vi uppfattar som kvinnligt respektive manligt varken är konstant eller självklart utan en kumulativ och varierande förändring över tid. Den konstruktivistiska synen innebär att det inte finns något som är en naturligt medfödd egenskap eller roll därför att vi från födseln konstrueras till en roll eller av kedja av normer som avgör både individens och samhällets självuppfattning och förståelse kring sig själv (Jansdotter et al., 2011: s. 14).

3.3 En kvalitativ studie av olika kvinnor som har konverterat till islam

Till skillnad från det ovanstående tar Madeleine Sultan Sjöqvist upp i boken ” vi blev muslimer” om hur olika kvinnor som har konverterat till islam upplever sin religion i ett genusperspektiv. Den handlar om det titeln avslöjar, svenska kvinnor som har valt att konvertera till islam. Boken är skriven ur ett religionssociologiskt perspektiv och tar upp hur religionen tar sin plats i människors vardag och baseras på intervjuer med svenska kvinnor som konverterat till Islam. I hennes diskussion framgår att det finns en konflikt mellan den västerländska kulturen och med den traditionella texttrogna synen på tillvaron. En muslimsk kvinnas kvinnlighet är förknippad med deras roll som hustru och mamma men också att det finns vissa platser som en kvinna ska verka inom. Det framgår även hur stressande det var för kvinnor i västvärlden med de ideal som råder, som kroppsidealen; det gör att kvinnorna blir mer stressade och sjukskriver sig i större utsträckning och att detta inte är något islam främjar. Tack vare slöjan och dess avsexualiserande effekt är detta något som kvinnor som väljer att bära slöja slipper. Slöjan avsexualiserar inte bara kvinnor och alla ideal som genomsyrar det västerländska samhället utan islam främjar personlighet och inte det yttre hos en kvinna. Ur boken har vi tagit med valda delar som tillfört kunskap i området för vår uppsats och vi har kunnat ta med hur andra muslimska kvinnor ser på slöjan och deras argument för att bära den. Boken har en annan vinkel av fenomenet än vad vi i vår uppsats har, men vi har ändå kunnat använda oss utav de delar som handlar om slöjan och dess betydelse. (Sultan, S. M. 2006: s. 87)

I intervjuer som Madeleine har gjort om hur man bevarar sin heder, svarade respondenterna

”- bevarar sin heder och jag skulle vilja säga självrespekt. Det är att respektera sig själv och främst sin kropp och sin integritet och det kan man göra då genom att inte visa det man är rädd om, för att i regel har man lärt sig att man skall vara rädd om kroppen(…) det här med naturligt naken, naturligt det tror jag inte på, det existerar i väst, det har kommit mer med modebranschens alla nycker(…) För mig har det blivit att bevara min självrespekt, det är inte att gå och visa alla människor vitt och brett, hur jag ser ut i mitt yttre (…) det ingår i uppförandet, moral i allt ihop och kläder är väldigt viktigt för en muslimsk kvinna” (Sultan, S. M. 2006: s. 120 – 139) I en annan intervju säger en kvinna att det inte handlar om att dölja sin kropp, utan att inte klä sig sexuellt utmanande. Detsamma gäller smink, man ska inte sminka sig. Håret är det finaste en kvinna har, det hör till att inte fixa sig. Man ska inte söka kontakt med det andra könet.  Genom att en kvinna klär sig utmanande söker man indirekt kontakt med det andra könet, vilket kommer att leda till långdragna blickar vilket inte heller är acceptabelt.

”Det finns normer för hur en kvinna och en man ska klä sig, en kvinna ska inte försöka med hjälp av kläder försöka efterlikna en man genom att använda till exempel byxor eller att inte ha slöja. Byxor är ett plagg som är förbehållet män. Det samma gäller val av tyg på sina kläder. Siden är tyg som anses vara kvinnligt och därför inte avsett för män att bära”.

”Därför vill jag modifiera informanternas förståelse av manlighet. Lösryckt ur sitt sammanhang får synen på manlighet vissa konsekvenser, men jag tror inte detta citat skall tolkas som ett citat som handlar om hur manlighet ”är”. Istället vill jag lyfta fram Susan Starr Sereds (1992) förståelse av kvinnors religiositet, nämligen att kvinnors religiositet främst handlar om ansvarstagande för sociala relationer i vardagen. Läst ur detta perspektiv hamnar informanternas citat i lite annat ljus.”- (Sultan, S. M. 2006: s. 124)

”I ett skeende av intervjun vill informanten knyta an till Madeleine genom att prata om något som alla kvinnor känner gemensamt för – rädsla. Rädslan för att bli våldtagen, eller rädslan för att bli sexuellt trakasserad.

Kvinnorna i intervjuerna pratar om kön exkluderande” (Sultan, S. M. 2006: s. 139 – 146)

 

 

4.0 Resultat
Då vi har gått in med ansatsen att undersöka attityden till slöjan hos de kvinnor som själva valt att bära slöja i ett sekulariserat västerländskt samhälle har vi i analysen utgått ifrån denna miljö-faktor när intervjusvaren analyserats. Utifrån vald teori har svaren sedan även analyserats i ett genusperspektiv med jämställdhetsfrågan för ögonen.

Vi kommer här att redogöra för våra resultat genom att ställa upp våra frågeställningar och redovisa resultatet för varje enskild frågeställning.

Varför väljer kvinnor bosatta i Sverige att bära slöja?

Utifrån våra intervjusvar har vi fått resultatet att valet att bära slöja bottnar i personliga ställningstaganden men gemensamt för respondenterna är ett fundamentalt religiöst skäl. Slöjan representerar ett personligt band mellan individen och Gud och är ett hjälpmedel för att upprätthålla den livsstil som respondenterna förknippar med att vara en god muslim.

En annan aspekt av slöjvalet är solidariteten och den gemensamma identiteten med andra slöjbärande kvinnor, att slöjan representerar en grupptillhörighet och blir ett visuellt igenkänningstecken.

Den tredje aspekten som framträder, inte enhetligt men representativt i respondent gruppen, är att slöjan också representerar ett ställningstagande mot den västerländska (feministiska) föreställningen om muslimska kvinnor och slöjan som ett verktyg för ett patriarkalt förtryck.

Hur motiverar de sitt beslut?

Frågeställningen förstås bäst utifrån det faktum att respondenterna valt att bära slöja i Sverige där slöja inte är normen och där religionsfrihet råder vilket medför att valet att bära- eller att inte bära slöja inte innebär några stats- eller samfunds-sanktionerade konsekvenser.

Samtliga respondenter är tydliga med att det har varit deras eget val att bära slöja, ingen nämner påtryckningar från familj eller umgänge som skäl till beslutet. Istället anser de främst de religiösa skäl som förekom beslutet, att det var viktigt för dem att visa för Gud att de följde de påbud som förts fram i deras religiösa skrift och att dessa påbud varit viktigare än de normer som råder i det samhälle där de lever.

Som kontrast till detta beslut står medvetenheten om det rådande politiska klimatet och normerna i det svenska samhället och att deras aktiva val att bära slöja ska ses som en kritik mot dessa normer och den föreställning som råder att slöjan är ett uttryck för förtryck. Respondenterna har fört fram attityden att slöjan skänker trygghet, att de känner frihet i att inte behöva följa skönhetsideal och att de känner att de blir sedda för den de är som människa och inte som en produkt av sitt yttre. De ställer sig kritiska till den västerländska feminismen som de anser slagit in på och betonar kvinnors nakenhet och avkläddhet som mål. Mot detta står den muslimska kulturen där kvinnor får skyla sin kvinnlighet och avsexualisera kvinnokroppen för att bli sedd som människa istället för sexuellt objekt.

Den tydligaste kontrasten mellan de muslimska värderingar som respondenterna hänvisar till och den västerländska synen på kvinnors sätt att klä sig landar i synen på ansvar; att respondenterna visar på att de själva tar ansvar för hur de uppfattas genom att skyla sig medan det västerländska synsättet lägger detta ansvar på båda parter genom att kvinnor kan klä sig hur de vill och ändå kan förvänta sig att ses som människa snarare än sexuell varelse.

Hur resonerar respondenterna om jämställdhet?

Vi kan på denna fråga inte redovisa ett samstämmigt eller konformt svar som innefattar alla respondenters attityder. Den gemensamma attityd som går att utläsa är att de inte ser slöjan som en del av ett patriarkalt förtryck, att slöjan som sådan inte bidrar till ojämställdhet. Utöver denna attityd ger respondenterna uttryck för personliga åsikter som inte kan sägas representerar en gemensam syn, till exempel säger de sig vara jämställda men säger sig se det ojämställda samhälle som Sverige ändå är och instämmer i den rådande debatten om det patriarkala systemet. Vidare lyfter en respondent fram den västerländska litteraturen som en källa till fördomar och missförstånd där muslimska slöjbärande kvinnor utmålas som ”exotiska” och förtryckta.

Hur upplevs den mediala och politiska tonen?

Det finns en tydlig konsensus i gruppen av respondenter att medias bild av de i Sverige bosatta beslöjade kvinnorna inte stämmer överens med deras egna åsikter, attityder och upplevelser. De efterlyser en röst som talar för deras sak och ställningstagande i debatten som förs i media och politiken som också är alldeles för ensidig. Enligt respondenterna förs debatten av de som ser på slöjan ur ett västerländskt kolonialt synsätt där slöjan representerar förtryck och av kvinnor som säger sig komma från muslimska kulturer men som har en agenda mot slöjan. Detta leder till att respondenterna upplever att de möts av en negativ attityd och förutfattade meningar i ett samhälle som formats av den mediala debatten och det politiska klimatet. De önskar unisont att det svenska samhället lyssnar på dem och hör deras åsikter och ställningstaganden för att förändra synen på slöjan och de kvinnor som bär den.

5.0 Analys

Respondent 1 är 29 år gammal, ursprungligen från Somalia men bosatt i Sverige sedan elva år tillbaka. Hon bor i en större stad i Mellansverige och läser beteendevetarprogrammet på högskola. Fortsättningsvis refereras hon till som respondent 1 i studien.

Respondent 2 är 43 år gammal, ursprungligen från Somalia men bosatt i Sverige sedan 24 år. Hon är bosatt i en mindre stad i Mellansverige, går en forskarutbildning och är sedan tidigare utbildad sjuksköterska och folkhälsovetare. Fortsättningsvis refereras hon till som respondent 2 i studien.

Respondent 3 är 23 år gammal, ursprungligen från Somalia men bosatt i Sverige sedan 14 år. Hon bor en medelstor stad i Mellansverige och studerar inom humaniora på högskola. Fortsättningsvis refereras hon till som respondent 3 i studien.

På frågan om varför de bär slöja är respondenterna samstämmiga i att det är ett aktivt val de har gjort själva efter att ha reflekterat över slöjan och vad den representerar. Vidare talar de om att de på inget sätt pressats av familjen att bära slöjan, utan beskriver det som att det har varit helt valfritt och att familjen inte skulle agera annorlunda gentemot dem beroende på om de bar slöja eller inte.

Alla respondenter beskriver slöjan som en trygghet, att de känner sig mer bekväma, fria och starka när de bär slöja. De använder alla uttrycket ”nakna” för att beskriva känslan av att vara utan slöja.

Enligt Jeanette Sky kan kvinnorna beroende på plats och kontext se slöjan som en frihetssymbol eftersom den kan ge friheten till att röra sig utomhus, arbeta eller att utbilda sig. Att kvinnor ska vara beroende av en specifik typ av plagg kan samtidigt också ses som ett förtryck eftersom kvinnorna inte har samma frihet och villkor som mannen eftersom mannen inte lever under liknande restriktioner.

Detta ger för handen att slöjan presenteras som ett förtryckande redskap men uttolkat ur respondenternas svar ser vi en uppfattning att Sverige och den rådande kulturen är tillåtande och inte presenterar en förväntan att muslimska kvinnor ska bära slöja. Snarare tvärtom upplever respondenterna att det finns en majoritetens förväntan att de ska kasta sina slöjor i det fria Sverige. (Sky J. 2009: s. 126).

Respondenternas gemensamma reaktion på detta har istället blivit att slöjan representerar en ”revolt” mot de svenska föreställningarna om slöjan.

Respondent 1 säger i intervjun att: ”Men när man kommer till länder där man hamnar i det där generaliserande facket, då tar man till sig av det. Jag är muslim och tänker att då får jag bevisa det. Och hur gör jag det? Jag bär slöja. Det finns många som inte är religiösa som bär slöja ändå för att identifiera sig med de andra i samma ”fack”. Man upplever att människor vill tvätta av en sin identitet, man ska assimileras. Och jag ser slöjan lite som en revolt mot det.”

Detta visar på en vilja att överkommunicera sin kultur och sin religiösa tillhörighet samt att en känsla av solidaritet och gemenskap med andra muslimska kvinnor legat till grund för beslutet.

Enligt Sultan betraktas den västerländska kulturens syn på kvinnor av muslimska kvinnor med skepsis och negativitet. De muslimska kvinnorna målar upp en bild av hur stressigt de västerländska kvinnorna har det, hur de definieras utifrån det de producerar, sitt arbete, sitt deltagande i offentligheten, sitt utseende och hur detta levnadssätt leder till ökad sjukskrivning och dåligt mående. Istället lyfts kvinnoroller som mor och maka fram som en motpol och där Islam visar på att en kvinna mår bra. (Sultan S.M. 2006: s. 87)

Vi anser att detta essentialistiskt synsätt märks av i svaren, att bilden av manligt och kvinnligt ses som något fixerat och oföränderligt och att män och kvinnor har olika platser och uppgifter i samhället. Här kan vi även med fördel titta på Jansdotters teori om dikotomi, att det manliga och kvinnliga är motpoler och att de har olika uppgifter, platser och roller i samhället (Jansdotter et al., 2011: s. 12 – 13)

Respondent 2 uppgav att hennes val att bära slöja till viss del påverkats av det skydd den gav henne i krigets Somalia då en slöjbärande kvinna i större utsträckning var skyddad mot trakasserier och övergrepp när hon vistades utanför hemmet. I Sverige finns inte dessa yttre faktorer som präglat respondentens beslut vilket talar emot den bakomliggande anledningen till att bära slöja i Sverige men det går att skönja att valet att bära slöja även i Sverige är en motreaktion till de rådande förväntningarna och fördomarna om slöjan. I respondentens svar hittar vi en koppling till intervjusvaren i Sultans bok, att kvinnorna känner rädsla för att bli våldtagna eller sexuellt trakasserade men att slöjan blir ett skydd mot detta. Om vi vänder på det påståendet så landar vi i att kvinnorna som bär slöja tar på sig slöjan för att undvika dessa trakasserier och övergrepp med resultatet att de riskerar detta om de inte bär slöja. (Sultan, S.M. 2006 s. 124, 139 – 146)

Respondent 3 berättar i intervjun hur hennes mamma informerat och berättat om slöjans betydelse och vad valet innebär; att det inte ska göras lättvindigt och att om hon en gång valt att bära slöja så är det ett val hon behöver fullfölja och stå fast vid.

Alla tre respondenterna delar övertygelsen och den personliga uppfattningen att slöjan är ett religiöst plagg, att det återspeglar deras önskan att komma närmare gud, att den ger ett uttryck för att de strävar efter att vara en god muslim, en respektabel och god människa. Även här blir det tydligt att slöjan är ett visuellt sätt att kommunicera sin tro, sin övertygelse och som ett sätt att visa på en grupptillhörighet och identitet. Genom att respondenterna gemensamt lyfter fram dessa argument kan de även betraktas utifrån det perspektiv som anges av Sky. I de religiösa texterna läggs ansvaret för dygd, renhet och social ordning på kvinnornas axlar i betydligt större utsträckning. Kvinnornas sexualitet anses kaos skapande, något som behöver tyglas och som riskerar att avleda männen från dygdens väg. (Sky, J 2009: s. 132 – 133)

Två av respondenterna valde att bära slöjan i sena tonåren eller myndighetsåldern medan en respondent började bära slöja som tioåring. Utan att lägga någon värdering i detta bör det tas i beaktande att mognadsgraden mellan respondenterna skilt sig åt när beslutet att bära slöjan tagits.

Även om det finns en tydlig samstämmighet i respondenternas svar till vad som utgjort grunden för beslutet är det sannolikt att den reflexiva förmågan varierat mellan respondenterna vid tiden för beslutet.

På frågan om hur deras vardag skulle skilja sig åt från sin nuvarande om de valde att ta av sig slöjan finner vi likheter i respondenternas svar. Alla tre respondenter svarar att vardagen som sådan med göromål, aktiviteter och åtaganden inte skulle påverkas men är samstämmiga i att den personliga erfarenheten skulle påverkas, att deras känsla av att vistas utanför hemmet utan slöja skulle vara en stor skillnad då de alla använder uttrycket ”naken” för att beskriva känslan av att gå ut utan sin slöja.

Detta visar på att deras syn på samhället inte präglas av en förväntan från samhället att de ska bära slöja utan att slöjan är intimt förknippad med deras personliga identitet och sätt att uttrycka sig på ett moraliskt anständigt sätt. Sultans resultat visar också att detta kontrasterar till det avklädda ideal som finns i den västerländska kontexten vilket ger en bild av hur det muslimska idealet att kvinnorna ska klä sig anständigt blir en motsats till det oanständiga i att västvärldens kvinnor inte klär sig för att täcka sina kroppar. (Sultan, S.M. 2006: s. 120 – 139).

Respondent 1 uppger att slöjan dessutom är en praktisk lösning som sparar henne tid i vardagen, att istället för att fixa håret framför spegeln på morgonen och under dagen så sätter hon på sig slöjan och sen är det klart.

Respondent 3 uppgav att hon inte skulle vara bekväm med att ta av sig slöjan då detta skulle kunna få konsekvenser i hennes sociala nätverk. Hennes familj skulle stötta henne oavsett slöja eller inte men att valet att ta av sig slöjan skulle ge henne en identitet som avfälling och på så sätt påverka henne i hennes vardag.

Detta kan kopplas till Jansdotters teori där slöjan även i delar av det svenska samhället är en norm och uppfyller ett förväntat beteende inom den muslimska delen av det svenska samhället där synen på manligt och kvinnligt är präglat av dikotomi snarare än konstruktivism (Jansdotter et al., 2011: s. 12 – 13).

På frågan om varför man i Sverige ser slöjan som en jämställdhetsfråga svarar respondenterna med att belysa fördomarna som illustrerar kvinnor med slöja som förtryckta. I stället för att fråga kvinnor med slöja upplevs det att det oftast är kvinnor utan erfarenhet av att bära slöja som uttalar sig om slöjan.

Respondent 3 hade inget svar att ge på frågan och ville därför inte spekulera men ger ändå sin bild senare i intervjun då hon påtalar hur hennes uppfattning om medierna och deras källor inte är representativa för henne och andra kvinnor som bär slöja och att de som för debatten presenterar en skev och oriktig bild av religionen Islam. Även respondent 1 påvisar hur debatten och diskursen ägs och domineras av de som inte själva bär slöja eller som har burit slöja under tvång eller andra premisser som inte är förenliga med den religiösa grundtanken om slöjan vilket ger en missvisande bild att slöjan enbart är ett männens förtryck av kvinnorna.

Respondent 1 sade att: ”Det är en kombination av flera saker. Det första är kulturen, att man tittar på andra kvinnors frihet utifrån sina egna etnocentriska glasögon. Det andra är att den feministiska synen här, det är den här där man ser feminismen som en själv befriande..Hur ska jag säga..Att kläderna, att klä sig och att inte ha något som täcker kvinnan ses som en feministisk ståndpunkt att inte behöva klä sig. Det är ju en ståndpunkt, det är ju normen här. Och normen representerar majoriteten och sen kommer man in som en minoritet och bryter normen och det ses som negativt.”

Ett liknande argument framfördes av respondent 2 där hon framhöll att de postkoloniala mekanismerna fortfarande är dominerande i den västerländska kulturen där bilden av den exotiska kvinnan som bär slöja är förtryckt. Även en dominerande del av den västerländska litteraturen ger denna bild av beslöjade kvinnor men respondent 2 anser att denna bild är missvisande och inte överensstämmer med de faktiska attityderna och strukturerna utan är en fördom och en kvarleva av det koloniala arvet. Vidare visar hon på att hon själv och många andra kvinnor som bär slöja i Sverige inte alls är förtryckta, de har högre utbildning, har egna familjer och bekämpar de patriarkala strukturerna.

Med blicken riktad mot vald litteratur ges en bild av de patriarkala strukturer och könsroller som är kopplade till religionen syns i intervjusvaren ingen reflektion till denna bild. Istället refereras slöjvalet till religionen utan att texten i koranen först kritiskt granskats och ifrågasatts utifrån ett genusperspektiv. Vidare kan vi skönja en tendens i intervjusvaren där motiveringen till att utifrån religiösa skäl bära slöja representerar och liknar den essentialistiska åskådningen; att manligt och kvinnligt är något statiskt och fast som utövande muslimer behöver förhålla sig till. I kontrast till detta står den konstruktivistiska åskådningen som genomsyrar den västerländska (svenska) synen på kön och genus (Jansdotter et al., 2011: s. 14).

Framförallt här ser vi en krock mellan hur västerländska debattörer framför en syn på slöjan som utifrån detta förhållande representerar en reproduktion av ett patriarkalt system medan respondenterna på andra sidan presenterar sitt val baserat på religiösa skrifter, till synes utan att genuskritiskt ha granskat sagda skrifter innan ett beslut om slöja.

Respondenterna fick frågan om de skulle ha svarat annorlunda om de istället intervjuats av en kvinna som själv bar slöja, detta för att respondenter och författarna inte delar kulturella och religiösa erfarenheter.

Alla tre respondenter framhöll att de inte skulle ha svarat annorlunda så till vida att innehållet var detsamma men framförallt respondent 1 och 2 var tydliga med att poängtera att de var tydliga och förklarande gentemot författaren då de inte delade gemensam bakgrund, kulturell förståelse och erfarenheter. I händelse av att intervjun genomförts av en kvinna som själv bar slöja skulle mycket information ha varit underförstådd och inte behövts uttalas och att svaren snarare skulle handla om gemensamma erfarenheter och delade attityder även om svaren rent faktamässigt inte skulle skilja sig åt. Respondent 1 poängterade att dessa frågor sannolikt inte skulle ha ställts av en kvinna som själv bar slöja då hon redan hade en förförståelse och erfarenheter som skulle göra vissa av frågorna betydelselösa. Att förklara sig och sina val är enligt respondent 1 en vardagsföreteelse där hon beskrev sig som varande på defensiven och upplevde mycket kritik och frågor kring hennes val att bära slöja.

Respondent 2 såg sig själv som representant för gruppen slöjbärare och ville representera de starka kvinnor med slöja vars röster aldrig eller sällan hörs. Hon representerade samtidigt invandrare, mörkhyade, kvinnor med slöja på grund av att en hel grupp stämplas av en individs misstag vilket gjorde att hon ville påvisa de positiva särdrag som är utmärkande för dessa grupper men att hon samtidigt inte skönmålat bilden under intervjun utan gett en så reell bild av hennes verklighet som hon kunnat.

Respondenterna gavs möjlighet att komplettera intervjun med sina åsikter kring ämnet slöja, respondent 2 önskade här att den offentliga debatten bör flytta fokus från religion och kultur för att istället handla om intersektionalitet och den strukturella rasismen. Hon ville också se fler muslimska kvinnor som deltagare i debatten för då patriarkala strukturer är ett gemensamt problem så behöver den diskussionen föras gemensamt.

 

 

6.0 Diskussion

Då syftet med vårt arbete var att öka förståelsen kring slöjan och de processer som legat till grund för beslutet känner vi att vi genom intervjuerna har fått en djupare och mer nyanserad bild av slöjan som symbol, identitet och som en slags religiöst knuten motsvarighet till ett rött band knutet om fingret; en påminnelse i vardagen om livsval och målbilder. En annan del av syftet har varit att utmana våra medhavda förväntade västerländska fördomar om slöjan och vad den representerar, något som har skett under intervju samtalen. Detta gör att vi kan säga att vi anser oss ha uppnått syftet med arbetet.

Utifrån syftet har vi arbetat fram frågeställningar som vi ansett, om besvarade, kommer de att motsvara syftet med arbetet. Genom intervjuerna har vi ställt frågor till respondenterna för att utröna deras attityder och till största delen har vi genom dessa frågor kunnat besvara våra frågeställningar. Vår inställning har varit att inte i förväg arbeta utifrån en uppställd hypotes utan snarare att vara öppna för de attityder vi kunnat notera och sedan tolka dessa utifrån vald teori istället för att ställa svaren mot en hypotes.

Våra respondenter har en gemensam bakgrund som uppväxta i Somalia, detta var ett oplanerat sammanträffande och inte intentionellt från vår sida. Denna gemensamma bakgrund kan vara en plausibel förklaring till de förhållandevis samstämmiga svaren vi fått i våra intervjuer men denna samstämmighet kan även förklaras utifrån andra faktorer vilket gör att vi inte kan anföra det som en förklaring. Då urvalet bestäms av tillgänglighet och avsatt tid för arbetet har vi inte kunnat ta hänsyn till ovanstående faktor. En faktor som vi ansåg viktig i vårt urval var en god språkförståelse och en utvecklad förmåga att reflektera och analysera. Detta ledde oss till att vi sökte respondenter inom högskolevärlden. I händelse av en utökad studie skulle vi vilja utöka antalet respondenter och samtidigt öka diversiteten sett till etnicitet, samhällsklass och kulturell bakgrund där de gemensamma nämnarna var färre och slöjan stod ut mer som gemensam nämnare. Vi tror att detta skulle kunna ge en större diversitet i intervjusvaren men också ge tyngd åt de attityder som delas av respondenterna.

Det faktum att vi använt oss av tre respondenter anser vi har givit oss en tillräckligt god grund för analys och slutsats, även om önskemålet skulle vara att få in fler synpunkter, större spridning och ett mer omfattande material som fler respondenter skulle ge har detta varit för omfattande för den tid som avsatts för arbetet.

 

 

7:0 Källförteckning

Litteratur

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.

Frisk, L & Åkerbäck P. (2013). Den mediterande dalahästen. 1:1 Uppl. Litaun. Dialogos Förlag

Jansdotter M, Gustafsson J, Borg A. (2011). Kön, teologi & etik. En introduktion. 1:1 Uppl. Malmö. Studentlitteratur

Sky, J. (2009). Genus och religion. 1: Uppl. Stockholm: Natur och Kultur.

Sultan, M. (2008). Vi blev muslimer. 1:0 Uppl. Acta Universitatis Upsaliensis

Wulff, E. (2006). Koranen: dansk översättning. Köpenhamn. Forlaget vandkunsten

Elektroniska källor

CODEX, Regler och riktlinjer för forskning; Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, 1990. Hämtad 2017-05-20

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

MUCF, MUCF kräver tillbaka bidrag av Sveriges Förenade Muslimer, 2017-04-20. Hämtad 2017-06-02

https://www.mucf.se/mucf-kraver-tillbaka-bidrag-av-sveriges-forenade-muslimer

Religion.dk, Ester Mark, 7 typer af det muslimske tørklæde, 2009-04-20. Hämtad 2017-05-23

https://www.religion.dk/islam/7-typer-af-det-muslimske-t%C3%B8rkl%C3%A6de

 

Författare: Yurtseven Ülgü, Martin Winqvist & Linnea Bergman

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Top