Abstract

”Hedern i flerdimensionellt perspektiv” – En kvalitativ studie om hur sex unga kvinnor och män med ursprung i Turkiet resonerar om heder, jämställdhet och integration.

Syftet med studien är att beskriva hur hederskulturen upplevs av unga vuxna kvinnor och män med ursprung i Turkiet. Den semistrukturerade intervjumetoden har valts för den kvalitativa studien där sex unga vuxna kvinnor och män i åldern mellan 18 – 25 har deltagit.

Målet för studien är att få svar på hur kultur och migration påverkar integrationen för unga vuxna kvinnor och män med bakgrund från Turkiet, hur kulturen påverkar informanternas identitet och hur informanterna upplever hederskulturen i relation till genus.

Dessa frågeställningar har besvarats med hjälp av teorier som anses vara passande för syftet. Teorier som studien utgick från var radikalfeminism, socialkonstruktivism, kulturbegreppet, samt genus.

Resultat och analys indelades i tre övergripande teman. Temat familj och integration ska belysa familjens integrationsnivå och dess konsekvenser. Det nästa tema, kultur, handlar om hur informanterna uppfattar den svenska kulturen kontra den turkiska/kurdiska. Det tredje temat, heder och jämställdhet, tar upp hur hederskulturen uppfattas, beskrivs och upplevs.

Resultatet visade en nära koppling till tidigare forskning. Informanterna är högutbildade, har levt hela sitt liv i Sverige och uppfattar sig som välintegrerade i det svenska samhället. Trots detta visade det sig att hederskulturen existerar och att familjerna lever ett patriarkalt liv där hederskulturen lever i bästa välbefinnande.

 

 

 

 

 

1. Inledning

Cirka 70 000 ungdomar i Sverige i åldern 16 – 25 år har begränsningar i valet av partner enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (Ungdomsstyrelsen 2009, s. 307). Många flickor begränsas i flera olika frågor och val. Dessa kan vara att gå hem direkt efter skolan, klädval, förbud mot olika ämnen i skolan (simning), val av vänner eller kärlek (Hedersförtryck.se 2017). I extremfallet kan detta sluta med mord, som i exemplet med Sara, Pela Atroshi och Fadime Sahindal. Cirka fem hedersmord sker i Sverige varje år och kanske är det många fler som inte kan bevisas. (Sveriges Radio 2011).

Enligt en enkätundersökning av Socialstyrelsen från 2007 hade som mål att kartlägga förekomsten av hedersrelaterat hot och våld mot ungdomar från nära anhöriga visade det sig att attityder relaterade till frihet och ansvar definierades olika om man hade en tvåkulturell bakgrund gentemot en monokulturell. Ungdomar med tvåkulturell bakgrund ansåg begränsningar som en del av vardagen och det visade sig att pojkar också kände begränsad frihet (Socialstyrelsen 2007, s. 96 – 100)

Enligt Hamednaca (2010) anses den svenska kulturen oftast som källan till degeneration enligt pappor som har sina ursprung från icke västliga länder. Det individualiserade samhället försvagar pappornas möjlighet att kontrollera och övervaka sina döttrars liv utanför hemmet och därför överlåter de oftast ansvaret till sina söner. (Hamednaca 2010, s. 45). 15-åriga Sara från Umeå som dödades av sin bror och kusin 1996 var offer för denna verklighet. Brodern förklarar senare hur pappan har beordrat honom att kontrollera Sara. Hans uppgift var att se till att Sara inte skulle bli ”försvenskad” och skulle därför kontrollera hennes klädsel och sociala beteende (Eldén & Westerstrand 2004, s. 40).

Min uppfattning är att upplevelsen av hederskulturen kan skilja sig åt mellan kön och upplevs också på olika nivåer. Det är oftast det grova våldet som uppmärksammas, som i fallet med Sara och Fadime och inte de vardagliga begränsningar som unga kvinnor och män upplever. Hur och varför dessa begränsningar upplevs kan vara olika från individ till individ. Genusperspektivet måste därför uppmärksammas eftersom det ena könet anses vara mer utsatt än det andra. Denna studie kan därför bidra till att förstå den vardagliga begränsningen som ungdomar med ursprung i Turkiet upplever, begränsningar som kan påverka ungdomarnas val både direkt och indirekt.

 

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att beskriva hur hederskulturen upplevs av unga vuxna kvinnor och män med ursprung i Turkiet. Studien kan därmed bidra till att förstå den flerdimensionella upplevelsen av hederskulturen som är förbundet till kön, kultur, identitet och integration.

Utifrån studiens syfte och bakgrund har jag valt följande frågeställning:

– Hur upplever informanterna hederskulturen i relation till genus och vilka implikationer kan detta få för identitet och integration?

1.2 Avgränsningar

Vad gäller studiens avgränsning kommer fokus ligga på informanternas åsikter och upplevelser omkring hederskultur, jämställdhet, identitet och genus. Vad gäller informanterna riktade jag riktat in mig på personer i åldern mellan 18 – 25 år och som måste vara födda eller ha levt merparten av sitt liv i Sverige. Eftersom målet var att studera unga kvinnor och män med bakgrund i Turkiet har andra med liknande erfarenheter men med annat ursprung inte varit aktuella.

1.3 Disposition

Efter inledning, syfte, frågeställning och avgränsningar kommer jag i avsnitt 2 att presentera tidigare forskning som berör hur heder och hedersvåld beskrivs, heder och identitet, etnisk identitet och integration, och hederns kön. Avsnitt 3 ska presentera den teoretiska utgångspunkten som innehåller radikalfeministiska perspektiv, socialkonstruktivism, kulturrelativism, kultur och genus. Med dessa teoretiska utgångspunkter har jag de verktyg som behövs för att kunna tolka resultatet av det empiriska materialet. Avsnitt 4 är metoddelen som belyser hur jag har gått till väga för att uppnå målet enligt syfte och frågeställningar. I avsnitt 5 kommer jag att analysera huvudmaterialet som är de kodade intervjuerna. Och slutligen avslutas uppsatsen med en diskussion som behandlar olika delar av studien.

 

 

2 Tidigare forskning

Under avsnittet tidigare forskning ska aktuell och relevant forskning inom området heder och hedersrelaterat våld presenteras. Den tidigare forskningen som behandlas berör innebörden av hederskulturen, kvinnors och mäns situation och kulturella aspekter. Kapitlet är indelat i fem underrubriker.  Den första underrubriken behandlar vad heder och hedersvåld är och betyder. Den andra underrubriken heder och identitet handlar om åtskillnaden mellan social och personlig identitet som beskriver hur den svenska identiteten uppbyggs kontra den ickevästliga. Den tredje underrubriken, etnisk identitet och integration, behandlar hur identitet spelar en roll för integration samt segregation. Den fjärde underrubriken, hederns kön, belyser hur tidigare forskning ser på kopplingen mellan heder och kön.

2.1 Heder och hedersvåld

Enligt NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid) finns ingen konsensus kring begreppet heder. Man har i Sverige i likhet med FN:s definition oftast tolkat heder utifrån dess motiv och inte utifrån själva handlingen som maktutövning och reaktion mot hederskränkningen. Men att begreppet och våldet som utövas har sin grund i en patriarkal maktordning är ett område forskarna är eniga om. (NCK 2010, s. 17).

Wikan (2009) definierar heder som ”ett begrepp som i alla samhällen är förbundet med något positivt. Heder handlar om värde i egna och andras ögon, om självrespekt och social respekt. Vad som krävs för att uppnå en sådan respekt varierar kulturellt och historiskt. Men i vilket fall som helst är heder förbundet med ädla, nobla eller hjältemodiga gärningar” (Wikan 2009, s. 9).

Heder är ett kontroversiellt begrepp eftersom den kan uppfattas såväl positivt som negativt i kontakten med andra kulturer. Detta eftersom heder kan upplevas och definieras olika i enlighet med den rådande samhälleliga och kulturella normen. Att man till exempel anser en pappa sakna heder eftersom hans dotter lever ett aktivt sexuellt liv kan vara oförståeligt i ett annat samhälle och kultur. Wikan (2009) betonar hederns nära koppling till makt och pekar på dess paradoxer. För samhället kan den ha funktionen av en normativ uppfattning som reglerar vad som är bra och dåligt. Men för att kunna definiera detta krävs det en viss makt.  Det är de som har resurserna som kan definiera hur människor ska leva och uppfatta vad som är rätt och fel. Men heder är inte något alla kan besitta. Detta eftersom heder är könsdefinierat. Det är bara män som kan besitta heder medan kvinnan bär på skam. Att heder är könsdefinierat beror på dess nära koppling till sexualitet. Denna synen på kön och sexualitet lägger allt ansvar på kvinnans axlar och definieras jämsides med ärbarhet, dygd och kyskhet, som samhällets grundsten. (Wikan 2009, s. 9 – 10).

2.2 Hederns kulturella koder

Wikan (2009) menar att synen på kvinnors heder har förbättrats i västvärlden över tiden. Kvinnorna har brutit de traditionella förväntningarna som de har haft på sig. De blir inte längre stigmatiserade av sina val vad gäller sexualiteten och äktenskapet, och kan göra val som var otänkbara förut. Detta beror på att den tilltagande individualiseringen i samhället främjar jämställdhet och lika värde oavsett kön (Wikan 2009, s. 10).

Enligt NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid) finns det en skillnad mellan det västerländska våldet och det icke-västerländska. Rapporten tydliggör skillnaden mellan den särskilda hederskultur som existerade i Norden i tidig modern tid, under 1600 – 1800 talet, och dagens hederskultur. Rapporten tydliggör kopplingen mellan kvinnors ära och sexualisering. Skillnaden är att kvinnor i det nordiska sammanhanget kunde besitta heder medan den i det ickevästliga sammanhanget tillhör endast mannen (NCK 2010, s. 20).

Wrangsjö (2010) menar att förändringen beror på den personliga identitetens ökande betydelse i förhållande till den sociala identiteten.  Den sociala identiteten är det som vi internaliserar och utvecklar först. Den sociala identiteten är en självklarhet som individen inte ifrågasätter. Vi ser os själva som en del av en familj, grupp eller nätverk som definierar vem vi är. För detta krävs normer och regler som hela gruppen är enig om. Och allt som strider mot den sociala gruppens normer eller vad som är socialt accepterat kan resultera i skam och skuld. Inom den sociala identiteten är det inte den individualistiska självuppfattningen, utan den sociala miljön/gruppen som är den viktigaste. Det är genom den vi uppfattar vilka vi är och hur vi kan uppfatta och tolka världen (Wrangsjö 2010, s. 136 – 137).

Vidare skriver Wrangsjö (2010) att till skillnad från den sociala identiteten är den personliga identiteten ett resultat av den västerländska kulturen. Han beskriver detta med begreppet ”jag-identitet” som utvecklas i ett tidigt stadium av ett barns uppväxt och identitetsutveckling. Denna personliga identitets utveckling definieras med två dimensioner som är den utforskande samt engagemang. Den utforskande individen har möjlighet att prova, utforska, testa och undersöka och därigenom få olika erfarenheter. Erfarenheterna kan till exempel handla om klädstil, musik, ideologi eller social miljö. Engagemang, däremot, är individens val av livsfilosofi mot bakgrund av dennes erfarenheter. Dessa erfarenheter skapar därmed identitet hos en individ (Wrangsjö 2010, s. 136 – 137).

Denna skillnad mellan det kollektivistiska och det individualistiska tänkandet kan därför vara intressant att utforska på basis av det empiriska materialet. Hur informanterna uppfattar sig själva, den svenska kulturen och det svenska samhället, kontra sina föräldrars, kan bidra till en ny förståelse av dessa unga vuxna kvinnor och män.

2.3 Etnisk identitet & integration

Enligt Darvishpour (2015) finns det olika perspektiv och åsikter omkring det så kallade ”kulturella särdrag” som inte alltid är förenlig med den svenska kulturen. En del forskare menar att den sociala identiteten som oftast är starkare hos invandrargrupper från ickevästliga länder resulterar i integrationssvårigheter i det svenska samhället. Denna leder till att människor söker sig till människor med liknande kulturell bakgrund. Som följd av detta resulterar det i en frivillig segregation. Å andra sidan menar man att denna frivilliga segregationen uppstår på bakgrund av klasstillhörighet där man uppsöker människor med samma bakgrund som en reaktion mot uteslutning från majoritetssamhället. Kritiken mot teorin som betonar de kulturella skillnaderna som hinder för integrationen riktar in sig mot att man tolkar integration som kulturell anpassning i stället för delaktighet (Darvishpour & Westin 2015, s. 29 – 30). Vad man specifikt menar med delaktighet definieras inte i texten, men jag förstår det som delaktighet i till exempel utbildning och arbetsmarknaden. Om det beror på klassfrågan eller frågan om kulturella gemenskap ändrar inte på att det finns ett ’vi-och-dom-tänkande’. Stier (2015) menar att grupperna identifierar sig med människor som ger känslan av samhörighet gentemot ett ’dom’. Detta nya ’vi-tänkande’ skapas genom att hitta likheter emellan människor vad gäller till exempel ursprung, religion eller sedvänjor. (Stier 2015, s. 87 – 88). Samtidigt menar Stier (2015) att efterkommande till den första generationens invandrare sammanfogar båda kulturerna genom att absorbera och mixa dom. Detta kan vara problematiskt eftersom det kan resultera i känslan av att inte höra hemma någonstans. Man känner varken total gemenskap med den svenska kulturen/identiteten eller med ursprungslandet (Stier 2015, s. 92).

Medan Wikan betonar den kulturella aspekten i hederskulturen skriver Eldén (2003) att våldet inte kan relateras till varken kultur eller religion. Eldén (2003) gör ingen skillnad på våld inom den svenska kulturen kontra den ickevästliga. Vad Eldén (2003) menar är att en sådan åtskillnad skulle riskera att framhäva det ickevästliga våldet som ett gruppbeteende, vilket skulle få negativa konsekvenser för invandrare eftersom man då ser dem som en homogen grupp. Enligt Eldén (2003) tenderar man att se det svenska våldet som en individuell handling medan invandrarnas våld betraktas som en kulturbunden grupphandling.

Hon menar att man istället ska analysera hedersvåldet i sambandet mellan kultur, genus och våld, istället för att förenkla och förklara grova hedersmord som en följd av en annorlunda kultur. (Eldén 2003, s. 88 – 89). Jag menar däremot att Wikans teori om den kulturella faktorn är väldig relevant för min uppsats eftersom det inom hederskulturen förekommer väldigt kollektivistiska handlingar. Vad tidigare forskning visar är att flera familjemedlemmar kan vara delaktiga i mordet/våldet och att det därför oftast är en kollektiv handling, medan hedersvåldet i den svenska kontexten är individuella handlingar (NCK, 2010, s. 15 – 16).

Enligt Hamednaca (2010) försvagas den sociala identiteten under migration och individualiseringen av det nya generationer sker i en fart som papporna inte hinner med att internalisera. De nya villkoren i form av ekonomiska, språkliga och integrationssvårigheter resulterar i en maktförlust för pappornas del. Och för att bibehålla sin makt refereras till gamla normer och regler. Hamednaca, som är grundare av Sharafs Hjältar, jobbar för att förbättra situationen för tjejer och killar som lever under hedersförtryck. Han beskriver att pappor som kommer från länder där hederskulturen är vanlig tvingas att öka kontrollen över döttrarna samt lägger mer ansvar på sönerna för att säkerställa att hedern bevaras. Därmed blir killarna också delaktiga i förtrycket av tjejerna (Hamednaca 2010, s.  9 – 11). Ingen statistisk analys visar dock ett direkt samband mellan migration och ökning av hedersrelaterat våld. Det är oftast svårt att kvantifiera eller registrera hedersrelaterat våld i hemlandet eftersom detta kan vara samhälleligt accepterat. Det kan till och med vara lättare att dölja eftersom det i de områden där det främst förekommer finns en svag myndighetskontroll. Darvishpour (2010) skriver att det tycks finnas ett tydligt eller till och med ökat samband mellan migration och hederstänkande (Darvishpour 2010, s.  17). Men Amnesty International tydliggör i sin rapport att det hedersrelaterade våldets omfattning är betydligt högre än den officiella siffran gör gällande i bland annat Turkiet (Amnesty International 2016, s. 21).

2.4 Hederns kön

Hirdman (2017) menar att heder enbart är någonting maskulint medan skam är någonting feminint. Motsatserna till dessa är vanheder och skamlöshet. Skammen är en del av kvinnokroppen och definieringen av detta sker genom tolkningen av vad som är rätt och fel. Denna sexualisering av kvinnan har till mål att reglera gränserna för vad som är henne tillåtet. När en kvinna blir skamlös genom att gå mot den rådande normen lämnar hedern samtidigt mannens kropp. Det är alltså mannen som anses vara utsatt för något som kvinnan gör. Detta kan ske genom kvinnans klädval, genom hennes skratt, tal, känslor eller andra val som hon har gjort av egen fri vilja. Därmed uppstår en skamlös kropp som vanhedrar mannens kropp. Hedersvåldet visar fram sin destruktiva sida eftersom hedern bara kan återupprättas eller återställas genom att man dödar eller misshandlar den skamlösa kroppen (Hirdman 2017, s. 11 – 12). Enligt denna uppfattning anser mannen sig själv vara i den utsatta positionen eftersom allt vad kvinnorna gör i familjen kan skada honom.

Eldén (2010) menar att heder är könsbetingat, vilket ses tydligt i hur man behandlar mannen gentemot kvinnan. Medan kvinnan kan skada kollektivets heder kan mannen agera i strid med den rådande normen utan att skada kollektivets heder. Det dåliga ryktet blir enbart hans och skadar därmed inte gruppens anseende (Eldén, & Westerstrand 2004, s. 41). Det finns fall där man har straffat mannen, som i exemplet med Hassan. Hamednaca (2010) berättar om Hassan på 22 år som blir hotad till livet eftersom han vägrar att gifta sig med en kvinna från hemlandet. Hassan väljer att kontakta socialtjänsten och därigenom får hjälp till att leva under skydd (Hamednaca 2010, s. 51).

Ett annat exempel är Mohamed på 24 år som ska giftas bort utan hans samtycke. Pappan vill att Mohamed ska gifta sig med en kvinna från hemlandet. Pappan anser att kvinnor i Sverige har brist på anständighet och vill därför att sonen ska gifta sig med en kvinna från hemlandet (Hamednaca 2010, s. 50). Att unga män också är utsatta är en realitet, men statistiken visar tydligt att den mest utsatta gruppen är kvinnor. Enligt Nationella Kompetensteamets slutredovisning av en rapport som skrivits på uppdrag av regeringen visar det sig att under tidsperioden 13:e mars 2014 till 31 december 2015 har det förts samtal om 485 ärenden om hedersvåld som berörde 698 personer, varav det flesta var om unga flickor och kvinnor (Länsstyrelsen Östergötland 2016). Rapporten visar på verkligheten för många ungdomar, ett liv där hedersrelaterat våld och utsatthet är en del av vardagen.  Mer exakt utgör flickor och kvinnor cirka 88% av den utsatta gruppen, varav 70% är under 25 år gamla. Procentsatsen som anger ålder kan vara både högre eller lägre eftersom 23% står som oklart (Länsstyrelsen Östergötland 2016).

2.5 Sammanfattning av tidigare forskning

Studien kommer att utgå från forskning som presenterades under rubriken tidigare forskning.

Enligt tidigare forskning är det svårdefinierbara ordet heder nära relaterat till makt. Till skillnad från den västerländska hedern har den icke västerländska hedern ett kollektivistiskt och patriarkalt innehåll. Skillnaden visar sig i hur samhället är konstruerat. Medan det västerländska samhället är individualiserat med den personliga identiteten i fokus är det icke västerländska mer kollektivistiskt och den sociala identiteten är däri viktigast.

Vidare visar tidigare forskning att det existerar ett nära samband mellan migration, integration och segregation. Nya identiteter uppstår som ett slags blandkultur mellan den svenska och hemlandets kultur (kulturen från föräldrarnas ursprungsland), en blandkultur som är en hybrid gruppkultur som varken är helt svensk eller helt icke-västlig.

Enligt den tidigare forskningen visar det sig att hedersvåldet för det mesta drabbar kvinnor. I könsperspektiv visar det sig att mannen inte kan skada familjen eller släktens heder med liknande företeelser. Men det betyder inte att det inte påverkar män. Alla undersökningar visar ett starkt samband mellan kön och hedersvåldet. Det är i majoriteten av fallen det kvinnliga könet som är det utsatta, med siffror upp till 88%.

 

 

 

3 Teoretisk utgångspunkt

Nedan presenteras det teoretiska ramverk som uppsatsen utgår ifrån. Inledningsvis ska den socialkonstruktivistiska teorin presenteras. Därefter följer diskussioner av radikalfeminism, kulturrelativism, kultur och genus. Teorierna kommer att användas med syfte att bearbeta uppsatsens empiriska material.

Den konstruktivistiska teorin kommer att belysa hur genus, identitet och kultur skapas och hur den påverkar informanternas vardag och val. Den radikalfeministiska teorin ska belysa, synliggöra, samt diskutera unga vuxna kvinnors och mäns verklighet. Om kvinnans maktlöshet kan förklaras mot bakgrund av hennes kön är något som ska diskuteras och analyseras. Vidare ska den radikalfeministiska och konstruktivistiska teorin ge möjlighet för att diskutera hur kön skapas och bibehålls. Eftersom man ibland skiljer mellan kön som en biologisk kategori och genus som en social konstruktion.

Det kulturrelativistiska perspektivet möjliggör en öppen diskussion som kan föras inom ramen för uppsatsens syfte och frågeställningar.

3.1 Socialkonstruktivism

Enligt Berger och Luckmann (1966) innebär socialkonstruktivismen att allt vad människor gör är socialt konstruerat. Denna sociala konstruktionen byggs upp genom interaktionen med andra individer. Enligt den konstruktivistiska teorin bildas individens uppfattning av verkligheten genom bland annat språk, vardagshandlingar, historia och religion (Berger & Luckmann 1966, s. 14 – 15)

Människor reproducerar kunskap och tolkningar genom den vardagliga interaktionen. Och det är genom den som båda individen och samhället lär sig ta olika företeelser för givna och som vissa handlingar anses vara naturliga och andra vara socialt oacceptabla. Enligt Berger och Luckmann (1966) kan detta resultera i (sub-universer av meningar) att olika kulturer inte kan förstå varandra eller att den objektiva verkligheten kan vara olika eftersom den sociala strukturen kan vara skapad mot bakgrund av olika kriterier om kön, ålder, utbildning, religion, förståelse av estetik, osv. Sub-universum kan bland annat förklaras som normer som urskiljas mellan minoritetskulturen och majoritetskulturen. Vad som urskilja sig från majoritetssamhällets normer kallas för Sub-universer. Detta kan enligt Bergman och Luckman (1966) skapa konflikt med den dominerande samhällsstrukturen, som i sin tur kan resultera i social förändring (Berger & Luckmann, 1966, s. 102 – 103).

Det är samtidigt också viktigt att se språkets konstruerande funktion. Genom den vardagliga språkliga aktiviteten kan den kategorisera olika uppfattningar om verkligheten. Språk anses därför vara en viktig faktor för hur genus skapas och uppfattas (Berger & Luckmann, 1966, s. 55). Det är därför intressant att få en inblick i hur språket gentemot det andra könet samt kulturen bygger en verklighetsbild för informanterna, vilket faktiskt är en essentiell fråga för uppsatsen.

3.2 Radikalfeministiskt perspektiv

Familjen anses oftast representera stabilitet, intimitet och kärlek. Man bildar familj, får barn, barnbarn och förverkligar det som man har upprepat i generationer. Men bilden av den idylliska tillvaron och realiteten är tyvärr inte alltid detsamma. Enligt Tollin och Törnqvist (2014) visar det sig tyvärr att den farligaste platsen för en kvinna oftast är det egna hemmet och att gärningsmannen oftast är mannen (Tollin & Törnqvist 2014, s. 60). Offret är oftast en kvinna som lever under en skev maktordning, en patriarkal maktstruktur som innebär att kvinnan är underordnad mannen. En feministisk teori är därför relevant för uppsatsen eftersom det kan bidra till en bättre förståelse av hederskulturen. Närmare bestämt är det radikalfeministiska perspektivet som ska bidra till att belysa frågan om hur hederskulturen har sin grund i ett patriarkalt system, enligt radikalfeminismen är ju kvinnor förtryckta i kraft av sitt kön.

Enligt det radikalfeministiska perspektivet internaliserar båda män och kvinnor de patriarkala normerna i en tidig ålder, vilket bidrar till normaliseringen av kvinnans underlägsna position. Denna synen anses inte ha biologiska eller naturliga orsaker, utan är mera en följd av att en grupp gynnas på bekostnad av andra. Enligt den radikalfeministiska teorin är kvinnornas underordning ett strukturellt problem. Orsaken till att kvinnorna är förtryckta beror på att de tillhör det kvinnliga könet. Kvinnoförtrycket anses vara det mest utbredda och grundläggande, enligt radikalfeminism. Denna maktordning genomsyrar hela samhället och alla sociala grupper, oavsett etnicitet, klass, skiktningar osv. Ordningen naturliggörs genom en ideologisk ståndpunkt om heterosexualitet som norm, samt genom uppfattningar om könsskillnader. Det fysiska maktövertaget är inte enbart en realitet, utan också ett möjligt medel för att bevara kvinnornas underlägsenhet. Man menar att sexualitet är en social konstruktion som mannen definierar och påtvingar kvinnan (Tollin & Törnqvist, 2014, s. 61 – 63); (Gemzöe, 2017, s. 48). Det är därför essentiellt för radikalfeminister att ta utgångpunkt från kvinnornas erfarenheter. Detta eftersom patriarkatet bygger på mannens makt över kvinnan där mannen har alla fördelarna. Radikalfeminismen vill synliggöra detta maktförhållande som håller kvinnan i en underlägsen position, vilket är naturliggjort och därmed också osynliggjort. (Gemzöe, 2017, s. 48 – 51).

3.3 Kulturrelativism

Det kulturrelativistiska perspektivet uppstod i reaktion mot de evolutionära perspektiven som var nära kopplade till rasforskning. Relativism innebär att man inte bedömer andra människor eller kulturer som bättre eller sämre än andra (Brown 2008 s. 363). Vad man menar är att varje kultur skapar en övergripande social värld som reproducerar sig själv och vidareför denna verklighetsuppfattning från den ena generationen till den andra (Brown 2008 s. 364). För att kunna förstå kulturens koder, dess moraliska och etiska uppfattningar, är det nödvändigt att kunna närma sig den från ett inifrånperspektiv. Man ska därför bedöma varje kultur utifrån dess egna interna premisser och logik. Vad man strävar efter är att öka toleransen för olika kulturer och deras praktiker. Man ska erkänna att det finns ett pluralistiskt värdesystem och därför inte döma den ena som bättre än den andra (Brown 2008 s. 365).

Enligt Rachels och Rachels (2015) utmanar kulturrelativismen en universell moralisk sanning. Att det inte finns en universell sanning i etiska frågor förklaras med att alla kulturer måste analyseras utifrån sina egna moralkoder. Och det är dessa moralkoder som avgör vad som är rätt och fel inom ett visst samhälle. Eftersom det inte finns en objektiv moralkod kan man inte heller värdera den ena som bättre än den andra och man ska därför respektera skillnaderna (Rachels & Rachels 2015, s. 27). Detta påstående kan kanske vara mindre oproblematiskt i ett homogent samhälle som delar samma värden. Men hur ska det hanteras när två kulturer möts genom migration, till exempel? Ska man acceptera alla moraliska uppfattningar om vad som är rätt och fel eller kan det finns en universell moral? Rachels och Rachels menar att det finns universella moralkoder samt att det också behövs om människan ska kunna existera. Rachels och Rachels skriver att om det inte finns någon moralisk enighet i att man inte ska döda andra kan detta leda till att ingen kommer att kunna känna sig trygg, vilket i sin tur skulle leda till att människor skulle försöka att undgå varandra, vilket i sin tur skulle leda till att människan inte skulle kunna reproducera sig. Och för att kunna överleva är människorna tvungna att utveckla ett gemensamt moralsystem och bygga ett samhälle där man anser att det är omoraliskt att döda andra (Rachels & Rachels 2015, s. 35). Hellgren (2015) beskriver kulturpluralism med att olika normer och moraluppfattningar ska konkurrera sinsemellan via en interkulturell värdegrund. Denna har till syfte att utgöra en gemensam samhällelig grund som accepteras av alla parter (Hellgren 2015, s. 117).

Men hur kan man anse att en viss kulturell kod, norm eller moral är bättre än en annan eller att den är oacceptabel? Rachels och Rachels argumenterar att så länge en sedvänja inte skadar, fasthåller en maktstruktur till nackdel för den ena parten, samt om den gynnar eller missgynnar människornas välbefinnande vars liv den påverkar, kan den värderas som universellt acceptabel eller icke acceptabel. Det är också min övertygelse att det kan finnas en universell moral som alla människor ska kunna gynnas av (Rachels & Rachels 2015, s. 36 – 38).  Detta utan att vara rädd för att bli klandrad för att vara rasist, islamafob eller orientalist. Kulturrelativismen anser att alla kulturer är moraliskt ofelbara samt aldrig kan vara felaktiga, trots att man ser att olika samhällen har seder och moralkodex som man inte kan acceptera. Bara för att ett visst samhälle anser att könsstympning är moraliskt riktigt betyder inte det att den är moraliskt korrekt. Därför måste man kunna kritisera och förvänta sig att det kan vara behov av moralisk förbättring. Man behöver kunna respektera varandras olikheter men detta betyder inte att man ska tolerera allt (Rachels & Rachels 2015, s. 40 – 41).

3.4 Kultur

Kultur är ett mycket svårdefinierbart begrepp. Enligt en bred kulturförståelse kan kultur och natur beskrivas som en dikotomi. Allt som inte har uppstått naturligt uppfattas då som kultur (Fornäs 2016, s. 9 – 13).

Den sociologiska kulturförståelsen går lite mer i detalj genom att beskriva kultur som symboler, normer, värden, samt verklighetsuppfattningar, som är meningsskapande. Därmed blir kulturen begriplig för en grupp av människor. Denna synen kallas för hermeneutisk kulturförståelse. Den definierar kultur som meningsskapande praktiker och betonar behovet av förklaringar som kan begripliggöra innebörden av ett visst fenomen (Fornäs 2016, s. 29 – 31). Många antropologer definierar kultur som ett meningssystem, dvs. man sätter fokus på mening, såväl som text, tolkning och representation (Fornäs 2016, s. 29–31). Tolkningen av olika fenomen frambringar olika sinnesintryck som är laddade med olika betydelser beroende på vem som observerar. Och tolkningen blir ett resultat av uttolkarens tillskrivelse av mening, som har sin grund i den historiska och sociala erfarenheten (Fornäs 2016, s. 32).

Eftersom kultur enbart kan vara resultatet av mänsklig aktivitet är den därför dynamisk, och ständigt underkastad förändring och utveckling. Kultur kan beskrivas som tillhörande det mänskligas sfär eftersom människan är den enda levande varelse som har en intelligens som är sofistikerad nog för att man ska kunna kommunicera, skriva och skapa meningar utifrån sina erfarenheter. Människornas handlingar är kulturberoende, vilket innebär att den hur vi handlar i olika sammanhang. Det finns en tendens att ofta fokusera på kulturella skillnader eftersom det är genom dessa som kulturen tydliggörs. Det är genom interaktionen med andra kulturer som man synliggör kulturen men det är samtidigt också upphovet till kulturförändringen. Fornäs (2016) skriver att kultur ger en gemensamhetskänsla som skapar en gemenskap av tillhörighet. Att man bor på ett geografiskt avgränsat territorium kan genom kulturen få en att känna en viss samhörighet med de människor som man delar den med. Allt det som människor skapar och delar genom kommunikation, traditioner, som till exempel språk, tekniker, konst och åskådningar av alla de slag, och som är meningsbärande, kan vara bundna till såväl ett avgränsat geografiskt område som till ett stort geografiskt område. En gemensam svensk, skandinavisk, europeisk eller västerländsk kulturuppfattning har sin grund i det historiska bagage som har skapats kollektivt av människor och texter (Fornäs 2016, s. 33 – 38). Fornäs (2016) förklarat till exempel kulturella identiteter som kulturens hermeneutiska dimension som utrycker sig genom symboliska representationer. Dessa kan ofta tolkas som etniska identiteter men är i själva verket oftast kulturella i ontologisk och hermeneutisk mening. Detta perspektiv kan därmed illustrera hur dessa kulturella identiteter kan främja gemenskapen (Fornäs 2016, s. 75 – 76)

3.5 Upptäcka genus

Är det en tillfällighet att män oftast får högre lön, har högre tjänster eller oftast är ute och jobbar medan kvinnan är hemma och tar hand om hus och barn? Synen på genus har konsekvenser för skapandet av kön som vi bör se närmare på. Att det finns skillnader på könsroller beroende på land, kultur och klass ska vi inte se bort från men i ett fågelperspektiv kan vi observera att det finns liknande beteenden och förväntningar på kön över landsgränser och kulturer (Connell & Pearse 2015, s. 13–14).

Enligt Connell & Pearse (2015) kan man utifrån ett genusperspektiv lätt upptäcka hur kön konstrueras och bevaras. Det är därför inte överraskande att kvinnor utför det flesta obetalade jobb, som oftast är husliga plikter. I relation till detta ses att kvinnor oftast arbetar inom servicebranschen som oftast är inom vården, städning eller kontor som faktiskt är liknande sysselsättning som man gör i hemmet (Connell & Pearse 2015, s. 15). Detta beror på den kulturella definitionen av kvinnan som den kärleksfulla, omvårdande, självuppoffrande samt goda mödrar medan pappor har andra ansvars områden som oftast är familjeförsörjaren som har makten och är beslutstagaren. Medan pojkar styrs mot fysiska krävande fritidsaktiviteter där styrka, mod och tuffhet blir centallt är tjejernas mjukhet och omsorg centralt. Det är därför inte konstigt enligt Connell & Pearse (2015) att män oftast är överrepresenterade inom polis, militär, kriminalitet och professionell idrott medan kvinnorna oftast arbetar inom yrken vård, socialt arbete och psykologi (Connell & Pearse 2015, s. 17).

I vardagen ser vi inte bara hur kön definieras och skapas genom det fysiska skillnaderna, utan också genom många andra parametrar. Det kan vara klädval, skodesign, delade toaletter eller affärer som endast säljer produkter till det ena könet. Den som bryter mot dessa kan bli sanktionerade eller bli stigmatiserade. Att en man skulle gå i ”kvinnokläder” kommer för det mesta bli bemött med negativa reaktioner eller skepsis trots att man i Sverige är i framkant inom jämställdhet och vad gäller genusfrågan. Som feministen Simone de Beauvoir utrycker det i ett klassiskt citat, ”man föds inte till kvinna, man blir det”. Denna teori har sina rötter i den konstruktivistiska teorin som kritiserar kön som en dikotomi (Connell & Pearse 2015, s. 18 – 19).

Vad genus är kan i korthet beskrivas som en social struktur, men i sin egen art. Detta eftersom genus är förbundet till människokroppen. Mer specifikt ser man de som en dikotomi där man har den manliga kroppen på den ena sidan och den kvinnliga på den andra (Connell & Pearse 2015, s. 26). Enligt Connell & Pearse (2015) ligger svaret i att bortse från skillnaderna och istället fokusera på de relationer inom vilka grupper och individer agerar (Connell & Pearse 2015, s. 25).

Det finns traditionalister som försvarar könsskillnader och könets natur genom biologiska eller religiösa åsikter. Att påstå att kön endast skapas genom ett konstruktivistiskt perspektiv är kanske för mycket sagt utan man måste se i ett bredare perspektiv. Vad som kan uppnås genom den konstruktivistiska synen är mera jämställdhet där individen kan bestämma över sin egen natur istället för att behöva underkastas en deterministisk syn på könets natur.

3.6 Teoretiskt resonemang

Valet av den teoretiska ramen har gjorts med syfte att kunna möjliggöra studiens analys. Utförandet av analysen kommer inte att göras för varje teori var för sig utan i stället kombineras de så att hederskulturen analyseras som är ett flerdimensionellt fenomen. Eftersom syftet är att beskriva hur hederskulturen upplevs av unga vuxna kvinnor och män samt hur den är förbundet till kön, kultur, identitet och migration, har valet av ovanstående teorier varit att föredra för att kunna göra en nyanserad analys.

Medan den radikalfeministiska teorin och socialkonstruktivismen kan hjälpa till att studera hur genus, kultur och identitet skapas och bibehållas, öppnar kulturrelativismen för en kritisk diskussion om kultur, identitet, genus och hederskultur, samt om vilka effekter den har på unga vuxna kvinnor och män.

4. Metod

Under rubriken metod ämnar jag redogöra för uppsatsens metod, tillvägagångsätt och analysverktyg. Insamling av material, urval, etiska hänsynstaganden, validitet, reliabilitet och slutligen etiska överväganden kommer att diskuteras och motiveras.

4.1 Ansats

Studien är baserad på en kvalitativ metod. Valet av en kvalitativ metod anses vara mest lämplig för studiens syfte eftersom intervjuformatet ger mig möjligheten att förstå hur dessa unga män och kvinnor resonerar kring studiens syfte och frågeställningar (Bryman 2011, s. 414 – 416). En kvantitativ studie skulle visserligen kunna ge en statistisk bild av hur unga kvinnor och män förhåller sig till en viss fråga, åsikt eller känsla. Men detta skulle samtidigt vara ett hinder för att kunna hitta nyanser i känslor, samt den subjektiva vinklingen som antyds i svaret på en viss fråga. Den kvalitativa metoden med en semistrukturerad intervju var att föredra eftersom denna gav informanterna möjlighet att resonera och svara utifrån vad de ansåg vara mest viktigt utan att jag som forskare tvingade eller begränsade dem i sina resonemang och svar. Det har därför varit självklart enligt studiens syfte att göra en kvalitativ studie eftersom målet var att få informanternas egna resonemang och vinkling.

4.2 Insamling av material

Mitt primära material är intervjuer med unga män och kvinnor mellan 18 – 25 år som har sina rötter i Turkiet. Intervjun har spelats in och sedan transkriberats direkt. Som krav för att kunna delta skulle informanterna antingen vara födda eller ha levt största delen av sitt liv i Sverige. Detta för att kunna säkerställa att informanten har kunskaper i språket, om svensk kultur, samt om svenska normer. Anledningen till valet av intervju till insamling av material var att denna gav mig möjlighet att få en insikt, synvinkel och erfarenheter som var passande till studiens syfte och frågeställningar. Valet av någon annan metod var inte relevant eftersom andra metoder, till exempel observation, inte erbjuder personliga samtal där informanten kan berätta om sina åsikter. Vidare skulle det kräva en längre observationstid och andra resurser. Bryman (2011) skriver att det är svårt att få samtycke från alla i en observerande studie eftersom det kan handla om många deltagare. Det kan också skapa problem med intrång i privatlivet (Bryman 2011, s. 135 – 137). Vidare skulle en observerande metod kanske vara omöjlig om de observerade levde i en patriarkal struktur där hederskulturen är en del av vardagen.

För att åstadkomma detta har valet varit en semistrukturerad intervju med möjlighet för följdfrågor. Denna var baserad på en intervjuguide utifrån bakgrund och frågeställningar enligt syftet. En semistrukturerad intervju med möjlighet för följdfrågor var att föredra eftersom jag ville ha ett öppet samtal där informanten kunde känna sig trygg och vi tillsammans kunde ha ett öppet samtal. Eftersom jag inte visste hur informanten skulle komma att svara ville jag därmed ha möjligheten till följdfrågor för att få en mer detaljrik motivering (Bryman, 2011, s. 206).

Valet av den kvalitativa metoden utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. En hermeneutisk ansats ger möjligheten att förstå och tolka informanternas svar. Den hermeneutiska cirkeln ger därmed möjligheten att återge en bild av helheten eftersom pusselbitarna ska samlas genom intervjuer. Denna insamling ska därmed ge en helhetsbild av hur dessa unga män och kvinnor har gemensamma erfarenheter och åsikter. Därmed får vi inte enbart möjligheten att förstå, utan också att förklara materialet (Gadamer 2012, s. 102 – 110).

Efter utformningen av intervjuguiden kontaktades informanterna. Ett informationsbrev skapades och skickades till informanterna via mejl. Informanterna skrev därefter tillbaka om deras godkännande av deltagande på intervjun.

4.3 Urval

Informanterna är unga män och kvinnor mellan 18 – 25 år med rötter i Turkiet. Målet är att intervjua sex ungdomar, varav tre unga män och tre unga kvinnor. Valet av åldern mellan 18 – 25 har gjorts på basis av att denna gruppen är den mest utsatta enligt tidigare forskning som gjorts av Länsstyrelsen i Östergötland (2016). Det var också viktigt att åldersspridningen inte skulle vara för stor. Detta för att bättre kunna jämföra det empiriska materialet då alla informanterna hade någorlunda samma villkor, möjlighet och erfarenheter.

Kravet är att antingen vara född eller ha levt största delen av sitt liv i Sverige. Fokus kommer att läggas på härkomst, ålder, samt att man har bott största delen av sitt liv i Sverige. Jag har valt informanter med samma härkomst eftersom detta ger möjlighet för liknande erfarenheter med bakgrund i informanternas kulturella bagage. En förväntad accepterad förståelse av svenska språket är viktigt, detta för att säkerställa förståelse för intervjufrågorna och en förmåga att problematisera och reflektera. Till följd av en begränsad tid avsatt för studien har jag i min prioritering sökt tillgängliga informanter som jag lätt kan komma i kontakt med (Bryman 2011, s. 340 – 376). Därför har jag valt bekvämlighetsurvals metoden för val av informanter. Detta för att underlätta valet av informant eftersom jag väljer personer som för tillfället finns tillgängliga för mig (Bryman 2011, s. 194). Jag har därför tagit kontakt till en person som är aktiv inom olika etniska föreningar som har lätt att komma i kontakt till ungdomarna. Målet var att både göra gruppintervju samt individuell intervju. Jag insåg snart att gruppintervju båda skulle försvåra transkriberingen men framför allt skulle informanterna inte känna sig trygga. Flera informanter hoppade av i sista ögonblick och jag blev därför tvunget att hitta nya. Det blev därför mera lämpligt att göra individuella intervjuer både på grund av det tekniska svårigheterna med transkriberingen men också för att informanterna skulle känna sig trygga och därmed ville delta.

Valet av intervju var att föredra eftersom den gav mig fördelen att observera informantens kroppsspråk, reaktioner, obehag och förvirring. Detta var till stor hjälp när jag skulle ställa följdfrågor samt gjorde det möjligt för mig att få en öppen diskussion (Bryman 2011, s. 433).

4.4 Presentation av informanter

Informanterna är unga vuxna kvinnor och män mellan 22 – 25 år med ursprung i Turkiet. Alla informanterna är födda i Sverige och har gått, går, eller ska gå på universitet. Ålderskravet för att kunna delta var minst 18 och max 25 år. Den minimala åldersskillnaden har därför gynnat studiens resultat eftersom den yngsta informanten var 22 år. Alla informanter har syskon av det motsatta könet, vilket också var ett krav för att kunna delta i studien. Detta för att informanterna ska kunna återge sina egna erfarenheter i relation till sin syster eller bror.

De valda benämningarna för informanterna är K1 – K3 för kvinnor och M1 – M3 för män.

4.5 ​Förförståelse

Jag är själv från Turkiet och har nästan hela mitt liv levt i Danmark och har därför mycket lika erfarenheter som informanterna. Men som forskare har jag strävat efter att förhålla mig neutral till ämnet. Risken för mig som forskare är att informanterna kan få svårt att blotta sig eftersom ämnet heder är mycket tabubelagt. Jag har haft flera informanter som har tackat nej till intervjun samma dag som intervjun skulle ske. Det har därför varit viktigt för mig att vara medveten om ämnets känslighet och vad det kan framkalla för känslor hos människor. Jag har därför båda i informationsbrevet och innan intervjun förklarat studiens etiska hänsynstaganden för informanterna med förhoppningen om att vinna deras förtroende. Enligt Aspers (2017) är förförståelsen båda en nödvändig och oundviklig del av förståelsen. Att känna till sitt fält och forskningsområde underlättar tolkningen samt förståelsen av olika beteenden och utsagor som kan förbli meningslösa för andra (Aspers 2017, s. 38).

4.6 Validitet & Reliabilitet

Med reliabilitet (tillförlitlighet) avses om undersökningsresultatet eller en studie kan upprepas på ett liknande sätt genom att intervjusvaren framstår som trovärdiga och autentiska. Bryman (2011) påpekar att kvalitativ forskning har svårt att uppfylla detta kriterium eftersom det är omöjligt att frysa en social miljö och de sociala betingelserna. Kvalitativ forskning med bland annat semistrukturerade intervjuer, vilket har varit valet i den här studien, kan därför ha svårt att uppnå hög reliabilitet eftersom varje intervju i viss mån är unik. Det handlar även om graden av slumpmässiga eller tillfälliga faktorer som kan påverka resultatet. Kvalitativa undersökningar har en inneboende svårighet att uppnå reliabilitet då det empiriska materialet har en förmåga att ändra sig eftersom många olika variabler kan påverka undersökningen. Beroende på vad man undersöker kan förhållanden ändra sig och därmed kan det bli svårt att uppnå samma resultat, särskilt när det handlar om människors åsikter, känslor, upplevelser och ageranden som kan ändra sig över tid och plats. Därför är det också svåruppnåeligt för uppsatsen att nå hög reliabilitet. Detta eftersom resultatet är baserat på sex unga män och kvinnor som bara representerar sig själva och sina åsikter (Bryman 2011, s. 351 – 352). För att öka reliabiliteten har intervjuerna spelats in för att kunna återge resultatet senare.

När det gäller validitet är det viktigt inom den kvalitativa forskningen att ha hög intern och extern validitet. Med intern validitet avses en överenskommelse mellan mina observationer som forskare och de teoretiska idéer som forskningen utvecklar. Den externa validiteten avser möjligheten att använda resultaten i andra miljöer, vilket oftast är svåruppnåeligt med kvalitativa studier ((Bryman 2011, s. 352).).

4.7 Etiska hänsynstaganden

Vad gäller intervjun följer jag Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Detta inbegriper frivillighet, som gör att informanterna när som helst kan avbryta sitt deltagande. Informanterna kommer att bli behandlade konfidentiellt och forskningsresultaten kommer att användas enbart för den aktuella studien (Vetenskapsrådet 2017).

Informanterna har inte att presenterats med sina namn eller andra uppgifter som komprometterar deras anonymitet. Informanterna får från början veta vad uppsatsen handlar om och att avsikten är att insamla attityder och reflektioner kring kultur, samt hur jämställdhet och heder definieras. Jag har därför inte använt mig av ledande frågor utan i stället valt att ha ett öppet samtal som syftar till att besvara frågeställningarna (Bryman 2011, s. 129).

4.8 Kodning

Utifrån intervjuguiden hade ett överordnat grundtema upprättats. Dessa grundteman grundades i både frågeställningen, tidigare forskning och teori, vilket också kallas för deduktiv kodning. Slutligen användes den induktiva kodningen under bearbetningen av materialet. Genom den induktiva kodningen visade sig ett behov av justering med nya teman vilket blev det slutliga resultatet. Vad som visade sig vara centralt för studien var tre grundteman som vara relevanta för studiens frågeställning och syfte.  Under kodningen och bearbetningsarbetet identifierades dessa tre övergripande teman (Familj & integration, Kultur, Heder & Jämställdhet).

Efter att ha ordagrant transkriberat intervjun har materialet granskats och kodats. Kodningen av materialet gav möjligheten att bryta materialet i mindre delar som i sin tur har underlättat att hitta mönster som vara relevant för uppsatsens syfte. (Aspers 2017, s. 185).

Därefter kategoriserades texten i olika teman utifrån de relevanta saker som texten innehöll. Enligt denna har ett kodschema upprättats/justerats med huvud- och underkoder. Därefter analyserades intervjumaterialet genom en tematisk kodning (Aspers 2017, s. 165 – 168). Aspers (2017) skriver att koder kan både vara teoretiskt skapade och härstamma från empirin. Vad gäller denna studie är koderna båda teoretiskt skapade samt skapade utifrån primärmaterialet. Den tematiska kodningen kan båda vara induktivt som deduktivt eftersom båda primärmaterialet och teorierna utgör källan for kodningen (Aspers 2017, s. 167 – 169).

Arbetsordningen började med att grundligt läsa primärmaterialet och därefter påbörja grundkodningen, dvs. koder som är genomgående för alla sex intervjuer. Därnäst har jag kodat det empiriska materialets substans så som Aspers (2017) beskriver, dvs. jag använde den tematiska kodningen där jag läste mening för mening och markerade dem i olika färger (Aspers 2017, s. 184 – 185).

5. Resultat och analys

I detta kapitel ska resultatet samt en analys av det empiriska materialet presenteras. Resultatet och analysen kommer att göras i enlighet med studiens syfte samt frågeställningar. För att uppnå detta har de transkriberade och kodade intervjuerna tolkats i enlighet med den valda teoretiska ramen som är den radikalfeministiska teorin, kulturrelativism, kultur och genus.

Syftet med studien är att beskriva hur hederskulturen upplevs av unga vuxna kvinnor och män som har sitt ursprung i Turkiet. Studien kan därmed bidra till att förstå den flerdimensionella upplevelsen av hederskulturen som är förbundet med kön, kultur, identitet och migration.

Studien utgår från följande fråga:

– Hur upplever informanterna hederskulturen i relation till genus och vilka implikationer kan detta få för identitet och integration?

5.1 Familj & integration

Nästan alla informanter beskriver föräldrarnas begränsade språkkunskaper. Men papporna beskrivs oftast behärska svenska bättre än mammorna. Denna kan resultera i att mammorna blir beroende av sin man såväl ekonomiskt som språkligt för att kunna fungera i det svenska samhället. Att mammorna är hemmafruar och är ekonomiskt beroende av mannen kan vidmakthålla maktstrukturen till fördel för mannen. Att mannen fortsätter att bibehålla sin ursprungliga ställning från hemlandet gör att förändringen förhindras eller försämras. Den patriarkala strukturen kommer därmed att fasthållas eftersom mannen inte får motstånd från sin fru och därmed också förhindras att utveckla eller förändra sin beteende.

Nästan alla informanter uppger att papporna behärskar svenska språket bättre än mammorna.

K2” Pappa pratar bättre svenska än mamma”.

Mammorna är oftast hemmafruar medan papporna är ute och jobbar. K2 förklarar detta med att mamman har gjort ett medvetet val dvs. hon har valt att vara hemmafru i stället för att jobba.

K2”… hon vill liksom vara hemma mest”

Detta visar att föräldrarna fortfarande lever vidare under de samma normer och traditioner som man har från sitt ursprungsland, dvs. papporna jobbar medan mammorna är hemma. Detta kan kanske också förklara varför papporna oftast har bättre språkkunskaper jämfört med mammorna. Enligt genusperspektivet passar dikotomin i enlighet med den traditionella könsrollen. Medan papporna är familjeförsörjaren är mamman hemmafru. Utifrån genusperspektiv kan vi observera en könsberoende arbetsfördelning i hemmet. Detta passar också i enlighet med Connell & Pearse (2015) uttalande om att kvinnor oftast utför de husliga plikterna (Connell & Pearse 2015, s. 15)

Som svar på frågan om hur familjen ser på religion anger ingen av informanterna att religion spelar någon roll för familjen. De lever alla i en sekulär familjestruktur där religionen inte betyder något.

K1” …hela familjen tar avstånd från religion vi är inte alls religiösa”.

Att alla informanter har denna inställning göre det enklare att jämföra eftersom de har lika förutsättningar. Att alla informanter håller en viss distans till religion betyder inte att religion faktisk inte har en betydelse eller roll för informanterna. Detta kommer bli synligt längre fram i analysen.

Alla informanter är födda i Sverige och nästan alla går eller har gått på universitetet. Alla informanter pratar flytande svenska och anser sig själva vara integrerade i det svenska samhället. Men nästan ingen av informanterna har någon kontakt med svenskar. Nästan ingen av informanterna har svenska kompisar eller har inte svenska vänner på besök.

På frågan om hur ofta man bjuder svenska vänner hem till sig svarar M1 med följande uttalande.

M1: ”Väldigt sällan, dom flesta vänner jag har är invandrare precis som mig”

När jag så ställer en följdfråga om orsaken till det svarar han:

M1 ”…jag klickar bättre med invandrare tror jag”.

Som tidigare forskning också belyser så söker människor med liknande kulturella bakgrund varandra. Detta är ett indirekt resultat av ett segregerat samhälle, vilket också är fallet här (Darvishpour & Westin, 2015 s. 29 – 30).

Vidare uttrycker han livsvärden som den viktiga faktorn som är anledningen till att han känner mera samhörighet med dem. Dessa kan vara religiösa, normer, språket (med språket menas inte här turkiska eller kurdiska, utan mera som invandrarspråk), personlig bakgrund, humorn. Ofta ses kamratskap med svenskar som mera avgränsat och kallt. Detta utrycker han genom att berätta hur han kan bli behandlad när han träffar svenska vänner hemma hos dem.  

M1 ”Vi med invandrarbakgrund är mera generösa, vi bjuder när vi får hem folk vi är mera generösa vi är mera öppna […].

Därnäst förklarar han hur man blir behandlad när man är på besök hos en svensk kompis. Han förklarar att när man kommer hem till en svensk kompis medan dom äter middag får man vänta medan de äter klart med familjen. Han avsluter med att säga hur han skulle ha reagerat när han får en kompis på besök medan dom äter sin middag.

M1 ”Hos oss skulle man bjuda med dom, kom och ät med oss”

Den kulturella skillnaden betonas genom hur informanterna tolkar olika fenomen som i sin tur framkallar olika sinnesintryck som är laddade med olika betydelser. Informanterna tolkar därmed den svenska kulturen och svenskarna utifrån sina upplevelser och det egna värderingssystemet. Det är också detta Fornäs (2016) påpekar när han säger att kultur ger gemensam känsla, samt skapar gemensam tillhörighet (Fornäs 2016 s. 32).

Detta är väldigt intressant eftersom alla informanter är födda och uppvuxna i Sverige men samtidigt lever ett segregerat liv. Det är kanske självklart att föräldrarna bara har kontakt med människor som delar samma kulturella bakgrund. Detta kan bero på språkliga brister, rollen som hemmafru eller den kulturella identiteten som kan vara den naturliga förklaringen.

Unga kvinnor och män som båda är födda, går eller har gått på universitet i Sverige skulle i princip ha lättare att integreras i samhället. Jag ser därför ett problem när Darvishpour & Westin (2015) kritiserar teorier som betonar kulturella skillnader som hinder för integration och ser invandrarnas delaktighet som en viktigare faktor (Darvishpour & Westin 2015, s. 29 – 30).

Fast informanterna visar delaktighet genom utbildning och arbete väljer de fortfarande ett segregerat liv. Vidare kan vi se att detta inte behöver vara könsbetingat. K1 betonar också betydelsen av den kulturella aspekten i valet av vänner.

K1: ” […] vår kultur är sig inte så jättelik deras kultur […] Svenskar är jättetrevliga […] men jag vet inte riktigt, det har blivit så att man dras mer till dom som inte är svenskar”.

Informanternas svar illustrerar det som Fornäs (2016) också förklarar, nämligen att kultur skapar gemenskaper och identiteter. Detta kan förklara varför unga kvinnor och män föredrar att vara med vänner som har sitt ursprung från mellanöstern. Detta eftersom kulturens hermeneutiska dimension skapar dessa nya identiteter som skapar och främjar dessa nya gemenskaper (Fornäs 2016 s. 75 – 76).

Sammanfattningsvis ser vi hur kulturella identiteter skapas och hur de nya identiteterna kan orsaka segregation. Vi ser hur informanterna konstruerar en ny identitet genom att betona kulturen, historien, språket och vardagshandlingarna som Berger & Luckman (1966) också påpekar (Berger & Luckman 1966, s. 14 – 15). Sub-universer av meningar och tolkningar som resulterar i att man inte kan förstå varandra kan skapa avståndstagande från andra grupper samt kan kulminera i konflikter.

5.2 Kultur

Informanternas beskrivning av kultur (kultur som fenomen) visar ingen signifikant skillnad från när de förklara hur den svenska kulturen är. Detsamma gäller den turkiska/kurdiska kulturen. Det intressanta är att flesta informanter beskriver den svenska kulturen som lugn (människors beteende, livet, politiken osv.) kontra den kurdiska/turkiska kulturen. Samtidigt förknippar man den svenska kulturen med individuella rättigheter, till exempel att kunna bestämma över den egna kroppen samt ha friheten att kunna ha relationer till det andra könet. Unga vuxna kvinnor förklarar således:

K2” Alltså svensk kultur är en lugn kultur och den är väldigt harmonisk, det finns liksom inget […] jätte jätteöverdrivet som vi i mellanöstern har”.

Här associerar informanterna till den sociala identiteten som är stark inom invandrargrupperna. Man har ett starkt band inom familjen och samhället. Matkulturen, sammankomsterna, festerna och hur generösa man är mot varandra när man bjuder på middag. Att man visar sin generositet genom sin gästfrihet är kärnan i hur informanterna förklarar den turkiska/kurdiska kulturen som positiv. Det som är intressant är att vi och de tänkandet ligger naturligt till när informanterna ska jämföra svensk kontra turkisk/kurdisk kultur. Denna uppfattningen är på sitt vis en bekräftelse på identifiering av sin egen grupp, dvs. vi-gruppen där man distanserar sig från dom-gruppen (Darvishpour & Westin 2015, s. 87).

När jag ställer en följdfråga om den svenska kulturen där de ska ge positiva exempel svarar informanterna således. K3 beskriver den svenska kulturen genom individens rätt att bestämma själv. Hon beskriver det således

K3 ” Dom kan ju typ ha pojkvän och flickvän och prata om […] dom är jätteöppna framför sina föräldrar”.

Informanterna tydliggör synen på den svenska kulturen som sämre när samtalen handlar om den sociala relationen. Denna synen framkommer ofta när informanterna beskriver hur man inom den egna kulturen är generös gentemot sina gäster och kompisar. Men när jag ställer en följdfråga om den svenska kulturen kontra den turkiska/kurdiska pekar informanterna också på element som saknas i den egna kulturen. Nästan alla informanterna utrycker individuella friheter som något som saknas hos den egna kulturen. Vad som är anmärkningsvärt är att informanterna framhäver relationen till det andra könet. Kontakten till den svenska kulturen visar också hur en annan kultur kan påverka individer. Fornäs (2016) beskriver det med hur interaktionen med andra kulturer som synliggör skillnaderna samtidigt också kan bidra till förändring (Fornäs 2016, s. 32 – 33). Eftersom kultur är under konstant kumulativ förändring kan denna positiva beskrivning kanske i framtiden bidra till att informanterna gör dessa till en del av sin egen kultur eller livsvärde.

Unga män har också liknande åsikter om den svenska kulturen, till exempel M1 beskriver också den svenska kulturen med individualitet och avsaknaden av den sociala identiteten.

M1 ”Man betalar för sig själv […] man kanske inte är så närmare varandra som man är som personen från mellanöstern”.  

Vad informanten menar med att man betalar för sig själv är att när man till exempel är på en restaurang så vill alla bara betala för sin egen mat, medan när man är ute med kompisar är det vanligt att bara en person betalar för alla. Det senare uppfattas av informanterna som positivt eftersom pengar inte är det enda som betyder något när man umgås med vänner. Informanterna utrycker oftast den svenska kulturens negativa sidor genom den individualiserade identiteten och den sociala identiteten som positivt inom den turkiska/kurdiska kulturen. Denna tendens fortsätter när man frågar om respekt. Respekt associeras oftast med hur man behandlar äldre människor, familjen och föräldrarna. Informanterna utrycker att det finns för lite respekt inom den svenska kulturen som avspeglas i att man inte visar respekt för de äldre. Det kan vara att man inte ger sin plats i bussen till en äldre person eller hur man bemöter gäster.

K1 ”Den respekten som vi har […] jag tror inte den finns någon annanstans i världen”

Vidare ger alla informanter liknande exemplen som beskriver respektens betydning för dem.

 K1 ”Vi tar av jackan på dom som kommer, hänger upp dem, tar fram tofflor […] så fort det kommer en vuxen in i rummet vi ställer oss upp”.

Med följdfrågor omkring rollfördelningar i relation till respekt när man får gäster kommer det fort fram att det oftast är kvinnan i huset som tar hand om gästen. Till frågan om detta utrycker K3 således.

K3 ”Det oftast kvinnan som gör allting när man får gäster, så sitter alla män medan kvinnorna ska hämta te och det ena och annat”

Respekten som positiv blir plötsligt någonting negativt i sig ur jämställdhetssynpunkt eftersom det framkommer könsskillnader. Barn till personer som har invandrat sammanfogar delar från både föräldrarnas kultur och den svenska kulturen. Detta kan oftast upplevas som problematiskt Darvishpour & Westin 2015, s. 92). Den hybrida kultursammanblandningen bidrar till ifrågasättanden samtidigt som den synliggör den patriarkala maktordningen. De unga kvinnorna beskriver maktordningen som en negativ del av kulturen och visar därmed sitt missnöje. Det är därför essentiellt för den radikalfeministiska teorin att synliggöra hur de internaliserade och normaliserade rollerna bevarar denna maktordningen som oftast är till mannens fördel. Vad som är viktigt för den radikalfeministiska teorin är att ta utgångspunkt i kvinnornas erfarenheter (Gemzöe 2017, s. 48 – 51).

Frågan om hur man ser på sexualitet inom den svenska kontra turkiska/kurdiska kulturen visar sig också i att det finns skillnader. Största delen av informanterna menar att sexualitet upplevs mer fritt inom den svenska kulturen, medan den turkiska/kurdiska är striktare vad gäller den. Informanterna kunde inte tänka sig att dela berättelser om sina sexuella aktiviteter med sina föräldrar. Man vill oftast vänta tills man är gift, eller om det skulle hända ville föräldrarna att man skulle påskynda processen så att man snabbt kan gifta sig. Eftersom heder handlar om kvinnans sexualitet blir det därför viktigt för föräldrarna att påskynda processen för att skydda sig mot skammen som skulle uppstå om det skulle bli offentligt att dottern har haft en sexuell relation utanför eller innan äktenskapet. Utifrån tidigare forskning ser vi hur sexualiteten och kön är nära förbundet vilket också bekräftas av informanterna (Wikan 2009, s. 9 – 10).  Ingen av informanterna ger utryck för att samma agerande från föräldrarnas sida skulle gälla om det var en kille eller man som skulle utföra samma handling. Hur föräldrarna hanterar detta är könsberoende eftersom unga män inte upplever liknande mönster eller behandling när det gäller deras sexualitet. Informanten uppmärksammar att familjen inte alls skulle reagera om brodern hade flera relationer under en kort tid men att man skulle reagera om hon hade detsamma.

På frågan om familjens reaktion svarar K1:

K1 ”… mamman har hört om dottern har haft det utanför äktenskap och det enda man har sagt var ni måste påskynda processen för att gifta…”

Hon beskriver hur familjen känner sig skambelagd. Familjen vill trycka på att man ska gifta sig med personen som man har haft en sexuell relation med eller också vänta med den sexuella relationen till efter giftermålet. Schlytter (2017) menar bland annat att hedern bara kan återupprättas eller återställas genom att döda eller misshandla den skamlösa kroppen (Schlytter & Rexvid 2017, s. 11 – 12). Men det behöver inte alltid vara så. Mamman försöker här att återupprätta eller återställa familjens heder genom att försäkra sig om att det inte kommer ut och att det är förlåtet om de gifter sig fort.

Enligt informanten K2 är det inte alls accepterat och kan ha konsekvenser. Det är först accepterat när man har gift sig. För informanterna handlar begränsningarna nästan alltid om när kvinnor bryter mot normerna. Informanterna är medvetna om den könsberoende begränsningen som oftast har som mål att begränsa kvinnans sexualitet. För att kunna förstå detta måste man se vem som besitter makten enligt den radikalfeministiska teorin. Men framförallt måste man släppa fokus på skillnaderna individerna mellan som en dikotomi och istället sätta fokus på relationer emellan. För genus skapas genom hur individer och grupper agerar i den sociala interaktionen (Connell & Pearse 2015, s. 25). Vad som sker här är att informanten har anpassat sig genom den konstruerade könsrollen som har definierats genom kultur och språk (Berger & Luckmann 1966, s. 55).

K2 ”Det är inte alls accepterat hos oss, nej alltså det anses ju som en heder typ som det skamligt man måste ju först gifta sig och sen ha det”.

Frågan om hur sexualitet hanteras inom den svenska kulturen förklaras i positiva termer. Informanterna uttrycker det med att man öppet kan prata om det, fritt och öppet, osv. K3 beskriver till exempel hur en svensk familj skulle reagera om dottern eller sonen skulle börja ha en sexuell relation så här:

K3 ” Den svenske är väldigt fritt och öppet, dom flesta familjerna kan prata öppet om det och jag tror dom flesta pratar med sina barn om skydda sig efter en viss ålder”

Samma tendens ses också när unga män svarar på samma fråga. Man ser den svenska kulturen som positiv eftersom man är mera öppen om relationer och att man fritt kan leva sin sexualitet. M2 utrycker hur man inom den svenska kulturen ser naturligt på sexualiteten medan det i den kurdiska/turkiska kulturen finns negativa åsikter.

M2 ”För svenskarna är det inget problem det jo ja det naturligt men på kurd turk delen då är det väl fult antar jag”.

I och med att informanterna har internaliserat såväl element från den svenska som turkiska/kurdiska kulturen har de också jämfört och analyserat utifrån sin egen erfarenhet. De har både den personliga identiteten och den sociala identiteten inlärt från barnsben men den sociala identiteten visar sig ha större tyngd när det handlar om begränsningar och beteende, om kontakten till det andra könet, samt om sexualitet. Som Westin (2015) också betonar kan en sammanfogning av två olika kulturer resultera i osäkerhet och förtvivlan, vilket verkar vara fallet här eftersom alla informanter utrycker sig på ett sätt som jag tolkar som negativt (Darvishpour & Westin 2015, s. 92). Vad som observeras är att informanterna blir negativt påverkade av avsaknaden av självbestämmande/autonomi där de kan prioritera sina egna val. Men eftersom den sociala identiteten väger tyngst när det handlar om kontakten till det andra könet är det bara att acceptera verkligheten som de lever under. Det är kanske inte alltid föräldrarna som begränsar dem. I stället är det andra personer i den sociala omgivningen som påverkar informanternas val då dessa val kan skada föräldrarna.

Det visar sig att alla informanter, såväl unga vuxna kvinnor som män, anser att den sociala identiteten är någonting positivt. Man anser familjen vara en viktig institution samtidigt som man framhäver fördelarna med den personliga identiteten.

Hur man behandlar sina gäster och vem som har olika roller visar sig vara könsbetingat eftersom det är kvinnorna som faktiskt gör allt arbetet. Mannen eller killarna sitter och väntar på att kvinnorna i huset ska servera dem.

När samtalen om kulturella skillnader vad gäller sexualiteten kommer på tal hamnar kritiken hos den turkiska/kurdiska kulturen. Informanterna förklarar hur sexualitet levs och accepteras som något naturligt inom den svenska kulturen medan den kurdiska/turkiska kulturen begränsar eller tvingar dom att gifta sig.

Utifrån informanternas förklaring ser man hur den sociala relationen till människor inom samma grupp stärker den sociala identiteten. Genom könsroller och seder bevarar man den kulturella gemenskapen. Men när unga kvinnor och män går utanför hemmet och möter den svenska kulturen ser man andra positiva aspekter som saknas inom den egna kulturen. Förändringen sker inte på plats men den kumulativa förändringen av kultur ser ut att ha börjat i informanternas sinne. Fornäs (2016) förklarar det så att kultur är någonting som är under konstant förändring och eftersom den är resultatet av mänsklig aktivitet kan den mänskliga aktiviteten också omvandla det var fel igår till och vara något bra i framtiden (Fornäs 2016, s. 33 – 38).  Eftersom informanterna anser den svenska kulturens hantering av sexuell öppenhet som positiv kan denna konstruerade kulturberoende uppfattningen av sexualiteten också förändras till något positivt i framtiden.

5.3 Heder & jämställdhet

Under denna rubrik analyseras informanternas resonemang om heder och hur denna skapar reaktioner hos familjen. Definitionen av vad heder är mycket lika bland informanterna. Men när det kommer till hur unga män och kvinnor upplever hedern visar det sig vara annorlunda. Det visar sig att de unga kvinnorna upplever begränsningar i förhållande till sina bröder.

Under intervjun utfrågades informanterna om deras åsikter om fritidsaktiviteter samt om hur de ansåg familjen hanterade deras val. När man började intervjufrågan i ett neutralt läge, dvs. förhörde sig om i fall att dom ansåg sig vara fria att bestämma själva när det handlar om fritidsaktiviteter, menade nästan alla informanterna att det inte känner begränsningar. Informanterna menar att de känner sig fria att bestämma själv om vad de gör utanför hemmet.

K3: ” Nej jag upplever ingen begränsningar alls, mina föräldrar liter på mig”

Det som är intressant är att informanten utrycker detta med att föräldrarna litar på henne och att hon därför inte upplever några begränsningar, medan M1 förklarar att han få göra vad han vill ”men” att han inte får göra tatueringar.

M1: ”Mamma säger nej till tatueringar (…) annars får jag väl göra det mesta inom dom ramarna där det är bra då och lagligt så klart”.

Unga män menar därför att ha frihet att bestämma själv så länge man inte går över föräldrarnas förväntningar, såsom det uttrycks av informanten M1. Men när man ser närmare på det kan man observera en skillnad i hur unga kvinnor och unga män ser på att känna sig fria att bestämma själva utanför hemmet.

När vi pratade om heder och hederskulturens påverkan på ungdomarnas val gav kvinnliga informanter liknande förklaringar till varför de begränsade sig. K1 utrycker till exempel hur ungdomarna träffar killar i smyg eftersom samhället och föräldrarna inte skulle kunna acceptera eller förstå.

K1 ”… folk ska inte se vad som görs under bordet […] flesta gör det i smyg dejta en kille, träffa en kille […] det är väl mycket som ingår i den här hederskulturen”.

Vi ser tydligt hur hederskulturen lever under ytan eftersom informanterna känner att kontakten till det andra könet måste göras i smyg. Detta stämmer också mycket överens med tidigare forskning omkring heder, hur kontakten till det andra könet begränsas eller förbjuds. Vidare förklarar K2 hur hedern upplevs som ung kvinna och vilka konsekvenser denna har. Hon beskriver vilka attityder man möter när man går över normen som reglerar kvinnors sexualitet och dess konsekvenser inom den egna socialgruppen.

K2 ” heder innebär typ att tjejer inte får ha samlag med någon kille innan dom gifter sig […] då har du ju tryckt ned din familj då har du skämt ut din familj […] jag vill inte ha att mina föräldrar ska bli nedtryckta på grund av mig och säga din dotter göra så si och så”

Bilden av sexualiteten som könsberoende faktor inom hederskulturen synliggörs genom dessa citaten. Hur man inom hederskulturen reglerar sexualiteten samt vad som är tillåtet får ett tydligt utryck. Att man anser att sexualiteten kan skada familjen stämmer med tidigare forskning. Som Astrid Schlytter (2017) också lyfter fram kan allt vad kvinnorna gör skada familjen (Schlytter & Rexvid 2017, s. 11 – 12). Elden & Westerstrand (2004) påpekar också att kvinnan kan skada kollektivets heder och anseende (Elden & Westerstrand 2004, s. 41)

Frågan om heder och dess innehåll förklaras med hur viktigt det är att försvara familjens anseende och heder genom att upprätthålla de traditionella förväntningarna på ungdomarna. Både unga kvinnor och män är överens om att heder oftast handlar om sexuella drifter och oftast handlar om kvinnans kyskhet. Men till skillnad från de unga kvinnorna känner de unga männen antingen ingen begränsning alls eller liten begränsning. Begränsningen är till och med relaterad till systern eller tjejerna i familjen. Som M3 också förklarar måste han tänka på vad han gör så att han inte blir en dålig förebild för sina syskon. Om han offentligt lever ut sin sexualitet skulle detta kunna påverka tjejerna i familjen som vill gå i hans fotspår och därmed resultera i att skämma ut familjen.

M3 förklarar ”det kan ju tolkas som att man försöker hålla sin självrespekt värde i familjen ja det skulle jag nog förklara hederskultur som […] den ligger oftast mellan benen på människor alltså oavsett om det är en man eller en kvinna”

Efter att förklara hederskulturens konsekvenser samt samband till sexualiteten förklarar han varför han begränsar sig.

M3 ” ja leva ett väldigt […] sexuellt aktivt liv som man inte vill att ens syster ska göra

det […] man tappar självrespekten och värdet i familjen”.

Här ser vi olika förväntningar kopplade till könen. Medan unga kvinnor begränsas direkt är det annorlunda hos unga män. De unga männen upplever också hederskulturen men mera i relation till tjejerna i familjen, dvs. man är rädd för att det man gör kan inspirera ens syster till att göra detsamma. Detta kan i sin tur bero på det som har tagits upp i tidigare forskning om att killarna får ansvaret för att skydda familjens heder. Man anser inte att det man själv gör kan skambelägga familjen, men att systern kan det. Schlyter (2017) menar att skammen är en del av kvinnokroppen som är nära förbunden med kvinnans sexualitet. Man vill reglera systerns gränser genom att framstå som förebild. Han menar att man genom att inte leva ett sexuellt aktivt liv vill man att ens syster ska göra detsamma. Skälet till detta är i sin tur rädslan för att den rådande hederskulturen ska drabba dem (Schlytter & Rexvid 2017, s. 11 – 12).

Både frågan om hur informanterna observerar och upplever hederskulturen och om hur familjerna behandlar sina barn utifrån könsperspektiv visar också på ett könsbetingat agerande. Unga män och kvinnor är inte likställda när det handlar om ansvar i hemmet eller hur mycket makt man besitter. Informant K1 förklarar hur hennes bror blir behandlad och hur mamman curlar för honom.

K1 ” pojken han blir lite mer speciell så att han får ju sitt sagt då får han det gjort också när han vill någonting […] han är favoriten.  Man daltar (Curlar) lite mer min lillebror […] som är 23 år gammal. Morsan lagar fortfarande mat så fort han kommer”.

M1 förklarar med en liknande upplevelse av hur han blir behandlad olika än sina syskon.

M1 ” Jag är lite mera bortskämd som en kille, men jag tror inte jag är ensam om det. Killarna i familjen blir lite bättre behandlade om man kan säga så”

Här visar sig en tydlig favorisering av unga män. Kvinnorna eller tjejerna i familjen blir sämre behandlade eller får till och med uppgiften att serva männen i familjen. Denna erfarenhet återfinns hos alla informanter, såväl unga kvinnor som män. Enligt tidigare forskning internaliseras den sociala identiteten i en tidig ålder och blir en självklarhet för individen (Hansson, 2010, s. 50). Inget negativt kroppsspråk eller attityd framkommer när informanterna påpekar detta. Informanterna anser det vara en naturlig del av sin vardag. Att man inte har en negativ attityd till favorisering av ”killarna” kan förklaras med den socialkonstruktivistiska teorin. Enligt denna har man bildat en verklighetsbild av hur killar ska behandlas till skillnad till tjejerna som har internaliserats av båda kön (Berger & Luckmann 1966, s. 14 – 15). Enligt den radikalfeministiska teorin finns olika faktorer som gör att den kvinnliga underlägsna positionen naturliggörs och denna resulterar i att den blir osynlig (Gemzöe 2017, s. 48 – 51). Det är därför möjligt att informanterna inte uppfattar att den könsberoende behandlingen av syskonen kan bero på en skev maktstruktur som favoriserar mannen till nackdel för kvinnan.

Frågan om hur en bror eller föräldrarna skulle reagera om informanterna hade en pojkvän visar också vilka maktrelation det finns mellan syskon samt föräldrar. K2 utrycker det med att brodern vill hennes bästa och att hon därför bör undvika killar för att inte bli ”ledsen”.

K2 ”Han vill helst att jag liksom backar undan för killar”.

Vidare, när jag frågar om hur föräldrarna skulle reagera om hon hade sexuell relation med sin pojkvän svarar hon:

K2 ”Dom vill ju man först gifter sig […] jag är ju liksom 23 år gammal så dom vill ju det ska vara något seriöst”

På frågan om hur föräldrarna skulle reagera på hennes relation i jämförelse med hur de skulle reagera på hennes bror, svarar informant K3 att föräldrarna närmast inte kommer att bry sig om broderns relationer, inte ens om han skulle ha flera partner under kort tid.

K3 ”Dom hade nog kanske inte brytt sig på samma sätt om han hade bytt typ fyra olika tjejer inom 2 – 3 år men till mig så hade dom reagerat bara typ vad gör du?”.

Det finns en likadan uppfattning om hur man kommer att reagera och agera utifrån ett könsperspektiv. Unga kvinnor får först träffa det andra könet om det är något seriöst. Med seriöst menas att man ska gifta sig. Medan för killar går det bra utan att det ska eller behöver leda till äktenskap. Informanten M3 svarar till exempel att hans syster såklart får ha en pojkvän och att hon får träffa en kille och gifta sig. Men eftersom han avslutar med att säga att det är ok ifall hon ska gifta sig fortsätter jag med en följdfråga. Jag frågar om hur han skulle reagera om hon inte vill gifta sig med honom, utan fortsätta ha honom som pojkvän, svarar han att han inte skulle acceptera det och bli förbannad.

M3 ” Hon ska såklart också träffa någon och gifta sig det ingenting med det”.

M3 ” Jaaa då hade jag nog blivet förbannad det hade jag ”.

Med detta uttalandet framvisar M3 maktrelationen som finns mellan systern och honom. Han upplever sig ha rätten att bestämma över henne genom att visa att han inte kan acceptera hennes förhållande som inte nödvändigt kommer att leda till äktenskap. Det framkommer inte om det att han är ansvarig för systerns sexualitet är något som informanten har internaliserat under sin uppväxt. Men det han säger om hur han skulle reagera stämmer överens med tidigare forskning som visar att familjen överlåter ansvaret till sonen. Om det är en tillfällighet här är ovisst men att han blir förbannad visar en tydlig koppling till hederskulturen och dess tänkande (Hansson, 2010, s. 9 – 11)

Vad som också tydliggörs är att familjerna lever ett patriarkalt liv där hederskulturen lever i bästa välmåga. De konstruerade underlägsna könsrollerna har byggts upp under uppväxten. Informanterna har internaliserat och normaliserat dess patriarkala könsroller. Såväl i hemmet som ute har mannen alla fördelarna medan kvinnan ska ta hänsyn och serva mannen.  Eldén & Westerstrand (2004) har också i tidigare forskning tydliggjort att hedern är könsberoende. Detta synliggörs genom hur man behandlar mannen gentemot kvinnan (Eldén & Westerstrand, 2004, s. 41). Wikan (2009) påpekar hur hedern handlar om egenvärde genom andras ögon. Som informanterna också påpekar vill man inte att folk ska prata illa eller negativt om ens familj, dvs. vad de gör kan i slutändan skada familjen (Wikan 2009, s. 9)

6. Avslutande diskussion

Under avsnittet avslutande diskussion följer en kortare sammanfattning av resultat och analys med avseende på frågeställningarna. Vidare kommer en diskussion av resultatet i förhållande till teori och tidigare forskning att föras. Slutligen avslutas avsnittet med en diskussion om metod i förhållande till resultat samt förslag till vidare forskning.

Målet med studien var att beskriva hur hederskulturen upplevs av unga vuxna kvinnor och män som har sitt ursprung i Turkiet. Frågeställningen som skulle besvaras var följande:

– Hur upplever informanterna hederskulturen i relation till genus och vilka implikationer kan detta få för identitet och integration?

 

6.1 Hur upplever informanterna hederskulturen i relation till genus och vilka implikationer kan detta få för identitet och integration?

Vad studien visar är att kultur är en viktig aspekt för identiteten och grupptillhörigheten. Studien visar att informanternas familjer samt informanterna själva föredrar att söka sig till grupper med liknande kulturell bakgrund. Studien framhäver hur den kulturella bakgrunden både kan skapa nya identiteter och orsaka segregation.

Eftersom informanterna är födda i Sverige har de internaliserat såväl den personliga som den sociala identiteten. Det visar sig att allt efter sammanhang prioriteras eller väljs från den personliga identiteten. De är oftast när man pratar om svenskar eller den svenska kulturen som informanterna synliggör den personliga identiteten. Detta kommer fram när samtalen handlar om sexualiteten och den sociala kulturen. Synen på sexualiteten inom den svenska kulturen anses vara bättre eftersom det råder mer frihet i den. Men att gå från att uppfatta den som positiv till att efterleva den i sitt eget liv är problematiskt. Detta eftersom den sociala identiteten begränsar dem att efterleva den eftertraktade och självbestämmande livsstilen där man kan bestämma över sitt eget liv och sin kropp. Detsamma gäller när unga kvinnor uttrycker att de inte känner begränsningar när det handlar om valet av kläder eller fritidsaktiviteter, samtidigt som de ger uttryck för hur föräldrarna skulle reagera om de valde något som inte var i enlighet med deras smak. Detta synliggör den reella frihetssfären för informanterna som i verkligheten betyder att man får bestämma själv så länge man lever inom ramen för normen. Den sociala identiteten har för det mesta företräde när det handlar om frågor som gäller heder och traditioner. Att informanterna anser den sociala identiteten som positiv och framhäver denna med hur man socialt umgås samt respekterar och visar uppskattning under den sociala sammankomsten. Samtidigt tydliggörs också nackdelarna med den sociala identiteten när patriarkatet och könsdiskrimineringen synliggörs. Tydligast kommer det fram när sexualitet kommer på tal i samtalen. Det visar sig att sexualiteten nästan bara handlar om kvinnans kyskhet och att den anses vara något fult som inte bör ske innan äktenskapet. Men när informanterna förklarar fördelarna med den svenska kulturen vad gäller sexualitet menar de att den personliga identiteten är någonting positivt.

Enligt studien upplever unga vuxna kvinnor och män hederskulturen olika. Medan unga vuxna kvinnor upplever hederskulturen direkt är det annorlunda hos männen. Oftast upplever unga vuxna män hedern i relation till sin syster eller någon kvinnlig släkting. Risken för att systern ska leva sin sexualitet och därmed föra skam över familjen hindrar männen också att leva sin sexualitet.

Vad som är viktigt är att kvinnorna upplever negativ särbehandling i flera avseenden som tas upp i studien. Om det så är i hemmet eller utanför hemmet upplever de en skev maktstruktur där patriarkatet är en del av vardagen. Det kvinnliga könet har konstruerats utifrån ett patriarkalt perspektiv. Kvinnan ska utföra de husliga plikterna och betjäna inbjudna gäster och finna sig i att hennes sexualitet kontrolleras. hennes sexualitet. Det finns en över- och underordning som är könsdefinierad. Vad informanterna ger uttryck för är också att brodern oftast favoriseras. Mammorna eller systern ska passa upp honom. Som Connell & Pearse (2015) uppmärksammar kan man lätt upptäcka utifrån genusperspektivet hur kön konstrueras och bevaras (Connell & Pearse 2015, s. 15). Det är därför viktigt att uppmärksamma varför kläderna, sexualiteten och olika former av husliga ansvar läggs på kvinnan. Att kvinnorna styrs och kontrolleras beror på hur man konstruerar och bevara kvinnokroppen som en dikotomi till mannens. Utifrån det kulturrelativistiska perspektivet ska man sträva efter att öka toleransen för olika kulturer och deras praktiker. Man ska erkänna att det finns ett pluralistiskt värdesystem och man ska därför inte döma den ena bättre som än den andra (Brown 2008 s. 365). Man kan utgå ifrån att detta gäller även för informanterna. Vi ska erkänna det pluralistiska värdesystemet och inte döma informanternas värdesystem som sämre än majoritetssamhällets. Men hur ska man agera när informanterna visar tecken på att lida under dess normer och seder och faktiskt önskar förändra det?

Hederskulturen är en del av informanternas vardag där könsdiskriminering och ojämlikhet är en del av verkligheten. Nästan alla begränsningar handlar om kvinnan och särskilt om att begränsa kvinnans sexuella drifter. Slutligen kan sägas att unga vuxna kvinnor och män upplever hederskulturen som en del av vardagen men särskilt kvinnorna utgör den grupp som är den mest utsatta.

6.2 Diskussion av relationen mellan resultat/analys och tidigare forskning

Studien av tidigare forskning har bidraget till att få en inblick i vilka implikationer och utmaningar heder, kultur, integration och genusperspektivet har för samhället och inte minst individerna. Studien uppvisade många likheter med tidigare forskningsresultat. Hur informanterna tolkade heder och vem som bär bördan visade sig vara lik tidigare forskning. Vidare kunde man observera hur informanterna kopplade samman kultur, identitet och grupptillhörighet. I likhet med tidigare forskning kunde man se samma tendens av socialisation som orsakades av informanternas etniska eller kulturella tillhörighet.

Att kulturell tillhörighet och identitet kan resultera i segregation kom tydligt fram både i studien och i tidigare forskning. Tidigare forskning påpekade hur den personliga identiteten och den sociala identiteten är kulturbunden, och som typisk var den sociala identiteten starkast hos personer med ickevästlig bakgrund. Informanterna hade ett trivialt förhållande till den personliga och sociala identiteten. Som tidigare forskning också har påpekat sammanfogade/mixade informanterna den personliga och den sociala identiteten vilket i sin tur skapade konflikter, eftersom det synliggjorde en skev maktstruktur till nackdel för informanterna och särskilt för de unga kvinnorna. Tidigare forskning pekar oftast på klass och utbildningsnivå som hinder för integrationen. Men enligt studien var alla informanter högutbildade, detta var därför i kontrast till vad tidigare forskning pekat ut. Det som kunde berika studien var att inkludera tidigare forskning om integration som utifrån olika vetenskapliga studier undersökt olika faktorer som försvårar integreringen samt vad som kan lösa problemet.

6.3 Diskussion av relationen mellan resultat/analys och teori

Den radikalfeministiska teorin, socialkonstruktivismen, kultur och genusperspektivet har varit den teoretiska utgångspunkten för studien. Teorierna har varit ett bra verktyg till att kunna analysera och upptäcka hur informanterna internaliserade olika beteenden relaterade till identitet, kön och hederskulturen. Den radikalfeministiska teorin visade och synliggjorde hur makten är fördelad. Utifrån kvinnornas erfarenheter bekräftades teorin genom hur informanterna har internaliserat de patriarkala normerna om det underlägsna könet. Den socialkonstruktivistiska teorin har varit essentiell för studiens helhet. Detta eftersom patriarkala strukturer, kultur och genus är konstruktioner som människor genom interaktionen har byggt eller skapat. Det har därför varit centralt för studien att påpeka att studiens resultat är följder av människoskapade konstruktioner som kan förändras och kanske bör förändras. Därför har valet av kulturrelativism som teoretisk utgångspunkt också varit ett naturligt val. Kulturrelativism kan öppna för en diskussion om hur man kan skapa ett nytt fönster till hur vi tillsammans kan skapa ett mer jämställt samhälle där vi tillsammans kan diskutera ett gemensamt moralsystem och kultur. Att informanterna talar i positiva termer om den svenska kulturen när det handlar om den personliga identiteten visar på en förändringsönskan. Det kulturpluralistiska perspektivet kan därför tänkas inrymma en potential till kulturförändring. Den kulturpluralistiska synen kan bidra till diskussionen om kultur, normer och seder på ett konstruktivt sätt. Istället för en okritisk kulturrelativistisk syn kan vi i stället skapa en konsensus som gör att alla parter kommer att gynnas och den kumulativa kulturutvecklingen fortsätta. Om detta ska vara möjligt behövs ett nytt perspektiv där kulturpluralism är kärnan. För jag tror att man kan och bör utmana människans eller samhällets olika möjligheter.

Jag tror att valet av en annan teori hade resulterat i ändring av syfte och frågeställningar. Eftersom syftet med studien var att beskriva hur hederskulturen upplevs av unga vuxna kvinnor och män som har sitt ursprung i Turkiet i förhållande till kön, kultur, identitet och migration var valet av teorierna naturligt.

6.4 Diskussion av relationen mellan resultat och metod

Jag trodde att det skulle vara mycket lättare att hitta informanter till studien eftersom deltagandet var anonymt och konfidentialitetsfaktorn uppmärksammades för informanterna. Men jag upplevde att flera informanter tackade nej på intervjudagen. Det var vissa som var oroliga för att det skulle få konsekvenser för familjen medan andra utan förklaring tackade nej. Men eftersom studien var baserad på intervjuer var det därför essentiellt för mig att hitta informanter. Jag tror att denna erfarenhet begränsade mig under själva intervjuerna eftersom jag inte ville skrämma bort informanterna. Jag har därför varit extra försiktig när jag intervjuade unga kvinnorna och formulerade frågarna på ett mera ”accepterat” sätt. Jag tror inte att det har påverkat resultatet särskilt men kanske hade jag kunnat få mer detaljrika förklaringingar på hur individer eventuellt lever under hederskulturen.

6.5 Implikationer för forskning och praktik

Jag tror att det är väldigt viktigt att forska kring hederskulturen som är kopplat till olika parametrar. Hederskulturen har en väldigt negativ påverkan på flera tusen ungdomar i Sverige. Jag anser mig därför ha bidragit med kunskap om hur unga vuxna kvinnor och män lever ett segregerat liv där hederskulturen fortsatt internaliseras av de nya generationerna. Om en ny studie skulle göras skulle jag föredra att göra en djupare undersökning med fler informanter, större spridning inom socialskiktning, ursprung och utbildningsnivå.

Studien visar att unga vuxna kvinnor och män lever under patriarkala strukturer. Kulturen och genusperspektivet är en viktig orsak till segregationen och den patriarkala strukturen orsaker hederstänkandet. Men vad studien har bidraget med och uppmärksammat är att utbildning och delaktighet inte nödvändigtvis främjar integrationen. Varför unga vuxna kvinnor och män som är födda i Sverige och har högt utbildning väljer att leva ett segregerat liv bör därför undersökas närmare.

7. Referenser

 

Litteratur

Aspers (2017). Etnografiska metoder. (2:3 Uppl.). Stockholm: Liber.

Bryman (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. Uppl.) Malmö: Liber AB.

Connell & Pearse (2015). Om genus. (3: e Uppl.) Finland: Bookwell.

Darvishpour (2010). Mannens maktförlust vid migration. en del i “hedersförtryck” och konfliketer inom invandrade familjer. I Hansson (red.) Perspektiv på manlighet och heder. (1. Uppl.) (s. 16 – 39) Stockholm: Gothia förlag.

Darvishpour & Westin (2015). Migration och etnicitet – Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige (2:3 Uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Fornäs (2016). Kultur. (1:3 Uppl.) Stockholm: Liber.

Gadamer (2012). Om förståelsens cirkel. I Marc-Wogau, Bergström & Carlshamre, (red.) Filosofin genom tiderna – 1900-talet efter 1950. (2: a Uppl.) (s. 102 – 110) Stockholm: Thales.

Gemzöe (2017). Feminism. (2:3 Uppl.) Falun: Bilda Förlag.

Hamednaca (2010). Framtidens män och pappor fostras i dag. I Hansson, (red.) Perspektiv på manlighet och heder. (1. Uppl.) (s. 40 – 59) Stockholm: Gothia förlag.

Hansson (2010). Perspektiv på manlighet och heder. (1. Uppl.) Stockholm: Gothia förlag.

Hellgren (2015). Myten om det mångkulturella samhället – teoretiska perspektiv på mångkulturalismen. I Darvishpour & Westin. Migration och etnicitet – Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. (2:3 Uppl.) (s. 101 – 124) Lund: Studentlitteratur.

Hirdman (2017). Förord. I Schlytter, A. Rexvid, D. (2017). Mäns heder: Att vara både offer och förövare. (1:2 Uppl.). (s. 9 – 13) Lund: Studentlitteratur.

Rachels & Rachels (2015). Rätt och fel: Introduktion till moralfilosofi. (3:1 Uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

Schlytter & Rexvid (2017). Mäns heder: Att vara både offer och förövare. (1:2 Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Stier (2015). Etnisk identitet. I Darvishpour & Westin. Migration och etnicitet – Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. (2:3 Uppl.) (s. 75 – 100) Lund: Studentlitteratur.

Tollin & Törnqvist (2014). Feminism i rörliga bilder. (2:1 Uppl.) Stockholm: Liber.

Wikan (2009. Om heder. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.

Wrangsjö (2010). Identitetsskapande, manlighet och heder. I Hansson (red.) Perspektiv på manlighet och heder. (1. Uppl.) (s. 135 – 157) Stockholm: Gothia förlag.

 

Elektroniska källor

Amnesty International (2016). Hedersmord (Hämtad 2017-11-08)

https://www.amnesty.se/vad-gor-vi/kvinnors-rattigheter/vald-mot-kvinnor/hedersmord/

Brown, M. F. (2008). Cultural Relativism 2.0, 49:3, s. 363 – 383. USA: University of Chicago (Hämtad 2018-01-14)

http://www.journals.uchicago.edu/doi/abs/10.1086/529261

Eldén, Å (2003). Heder på liv och död. Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder. Avhandling. Uppsala: Uppsala universitet. (Hämtad 2017-11-08)

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:163085/FULLTEXT01.pdf26

Eldén & Westerstrand  (2004). “Hederns försvarare. Den rättsliga hanteringen av ett hedersmord”. Kvinnovetenskaplig tidskrift, vol. 25(3) (Hämtad 2017-11-08)

http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/2313/2067

Hedersförtryck.se (2017). Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck (Hämtad 2017-11-25)

http://www.hedersfortryck.se/hedersfortryck/vad-ar-hedersrelaterat-vald-och-fortryck/det-hedersrelaterade-valdets-och-fortryckets-uttryck/

NCK (2010). Hedersrelaterat våld och förtryck – en kunskaps- och forskningsöversikt (Hämtad 2017-11-08)

http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/493/nck-rapport-hedersrelaterat-vald-och-fortryck-2010-1.pdf

Socialstyrelsen (2007). Frihet och ansvar – En undersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma över sina liv. (Hämtad 2017-12-11)

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9281/2007-131-27_200713127_rev.pdf

Sveriges Radio (2011). Fallen som aldrig når domstolarna. (Hämtad 2017-11-18)

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/53988?programid=1316

Ungdomsstyrelsen (2009). Gift mot sin vilja. Ungdomsstyrelsens skrifter. 2009:5. (Hämtad 2017-12-18)

https://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/gift-mot-sin-vilja.pdf

Vetenskapsrådet (2017). God Forskningssed. Hämtad 2017-11-26

https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/?_ga=2.261855108.807780830.1509022116-1361009485.1494407323